96 — Vattenrättstvist. Stego upp för rätten Sten Andersson samt Kristofer Geijer och kärade till Nils Henriksson vid Åsen samt flere, som hafva sina verkbyggnader på den norra sidan vid Dalkarlshyttan, beskyllandes dem hafva borta mera utaf strömmen än dem bör, så att de icke efter lag kunna bekomma halfva strömmen eller vattnet. Hvarföre, hvad de andra förebära vilja, efter det dock olagligt befanns, dömdes efter det 33 kap. B. B., att de bygga halfva strömmen hvardera. . — Herr Stefan, kapellan, anklagade Sten And:ns dräng Nils Bengtsson, att han uti ett collats (kalas) hafver dragit en knif åt honom och brukat skamlig mun på honom, hvilket Nils där till icke nekade, utan bekände. Blef för knifdrag sakfäld efter det 1 kap. S. Balken till sina 3 92. På det att kan afskaffas onda exempel och andra taga sig till vara för, blef af rätten beslutit, att Nils straffas med kistan uti 8 dagar 3 och sattes vite 40 ℔, om han förgriper sig emot hr Stefan oftare. — Slagsmål. Kom för rätten häradsskrifvaren Måns Joensson och anklagade näst ofvan för:te Nils Bengtsson för det han (honom) hafver öfverfallit med hugg och slag, hvilket sålunda hafver sig händt, som Måns Joensson berättade, att hr Daniel och han de följdes åt utur ett gästebod. När han kom hem till hr Daniel, när folket förnummo det de Kommo, släckte de ljuset ut. Då de kommo in i stugan, sade Måns, är här tjufvar? hvi släcken i så ljuset. När Måns då skulle gå ut ifrån dominus Daniel, följde drängen honom, och i det han kom gönom porten ut, slog drängen honom oförmodandes med en påk ganska illa öfver ansigtet och armarna samt öfver ryggen, att han hade många blånader, som befallningsman Kristofer Geijer vittnade, hvarföre Måns beskylde Nils det af försåt skall hafva gjort; hvilket, efter det intet kunde öfvertygas, blef räknadt för å slagsmål och Nils för tre blånader efter det 10 kap. S. B. sakfäldes till 9 ℔ och 8 dagar i fängelse straffas4. Vite sattes 40 . — Arfstvist. Kom Hans Eriksson på Dalkarlshyttan och kärade till Sigfrid Hjulmakare vid AÅsen om något arf han intet skall hafva bekommit efter sin moder, nämligen två oxehudar, en bok, där om de inför rätten förliktes, att Sigfrid gifver Hans 3 skepp. stångjern, där med Sigfrid vare fri för Hans och de andre medarfvingars åklander oftare därpå. — Uppbud. Efterskrefne gårdar och jordeparter å detta ting uppbödos: Dominus Stephanus uppbjuder en vret, som han hafver köpt af Nybergs-Oluf vid Anders Skräddares fäbodar — 1. 1 I lagläsarens koncept relateras denna tvist sålunda: »Sten Andersson och Kristofer Geijer, som hafva sin hammare och mjölqvarn sunnan till, kärade till Nils Henriksson och de andre, som hafva nordan till Dalkarlshyttan, beskyllandes att de icke bekomma halfva vattnet med dem; så oansedt icke alle rei vore tillstädes, dock efter där äre conjunctæ personæ, och Sten sjelf haf:r sin del nordan till, dömdes till halfva vattnet uppå hvar sida.» 2 »Och gifva 2 daler till kyrkan» enligt konceptprotokollet. 3 »Och sättes en månads dag i fängelse vid vatten och bröd», heter det däremot i konceptprotokollet, som äfven i öfrigt företer åtskilliga olikheter med den ganska slarfvigt renoverade domboken. 4 De spärrade orden lyda i konceptprotokollet: »och i fängelse en månad vid vatten och bröd».