110 Förslaget om Jerle stad öfvergifves och i stället anläggas städer vid Nora och Linde. I skrifvelse till Karl Bonde 20 December 1643 meddelade regeringen, »att ändock vi månde uti nästförlidet år oss förklara, att de tvänne för någon god tid sedan påbegynte fläckar vid Nora och Linde skulle transporteras till Jerle stad, så hafva vi dock på edert oss gifna förslag och inråd numera resolverat, att insistera vår salige käre hr faders (Gustaf II Adolfs) fattade resolution och förordning, och bemälte Nora och Linde fläckar med stadsprivilegier nådigst velat försörja och benåda». Dessa privilegier blefvo öfversända till landshöfdingen med befallning, »att de i alla sina klausuler måtte blifva exekuterade». Han borde ock låta »afsticka» platserna, där dessa båda städer skulle byggas, samt tillse att »städernas nödige hus och byggningar, såsom rådstuga, bryggare- och slagtarehus med mera» af där till i privilegierna anvisade medel måtte blifva upprättade; »därhos och emedan som borgerskapet uti berörda städer kontributionen nu skola strax erlägga och utgöra: alltså hafve vi däremot velat dem med frihet för den kolskatt, som de för detta äro vana att utgifva, nådigst anse och benåda». En af de närmaste följderna af den sålunda vidtagna förändringen blef den, att landshöfdingeresidenset förlades till Nora, där en af K. M:ts »arf och egne» gårdar, fordom känd under benämning »herr Stens gård», senare herrgården, togs i anspråk för detta ändamål. Den kungsgård, som förut varit afsedd att byggas vid Jerle, blef nu hitflyttad och länets höfding residerade här några år, intill dess drottning Kristina, genom bref 28 Mars 1648, beslöt »att lägga Nerike och Norebergs län tillhopa under ett landshöfdingedöme och låta dem conjunctim af en landshöfdinge administreras». De för Nora och Linde 20 December 1643 af drottningens förmyndareregering utfärdade stadsprivilegierna blefvo sedermera, någon tid ef-:er drottningens eget tillträdande af regeringen, »konfirmerade» genom särskilda resolutioner, dat. 10 November 1645, således för 250 år sedan. Till sitt innehåll äro dessa privilegier hvarandra i det närmaste lika, endast med undantag i fråga om de båda städernas s. k. donationshemman. De innehålla ock i hufvudsak samma stadganden, som den för Jerle stad utfärdade resolutionen. Såsom en egendomlighet må anföras, att under det Nora stad endast har 1643 års privilegiebref i behåll 1 och sålunda saknar 1645 års bekräftelse, är förhållandet motsatt i Lindesberg. Här saknas 1643 års bref 2, då däremot 1645 års privilegiebref, prydligt skrifvet å sex pergamentsblad in folio och inbundet i läderband med pressningar och förgyllningar, ännu finnes bevaradt, sedan det dyrbara dokumentet med svårighet blifvit räddadt undan den eldsvåda, som 1869 öfvergick staden, af dess nuvarande borgmästare. 2 1 Detsamma finnes efter riksregistraturet tryckt i »Noraskog» III: 359—367. 2 Måhända gick detsamma förloradt i 1688 års eldsvåda, ty det finnes ingenstädes omtaladt, hvarken i stadens resolutionsbok eller i dess öfriga handlingar.