117 bem:t är, borgare wara. Huarföre skole bem:te Borgare, som nu deres Stånd och bodar dersammestedz hafwa, wara förtänkte, Staden eller Borgerskapet dem, emoot en skälig lössn, efter Mätesmanna ordom, oplåta. p Till dett Siuttonde; Wij hafwe och nådigst vndt Stadhen och dess Jnbyggiare att wara frije för Omlägning, gästningar och almänne Skiutzfärder, så till Landz- som Siöwägen; Doch medh den beskedh, at effter Lag tillsättes gästgifware, wisse Tawerner och Formän, huilcke skole wara förplichtadhe att hysa och herbergera dhe wägfahrande, förskaffa dem Maat och Öhl, sampt Skiutzhästar, wagnar och bätar och all annan nödig fordenskap, för penningar och skälig betahlning; efftersom Wij ock wele wara betänckte bem:te Gästgifware och Formäan, när dhe af Magistraten, så månge som fyllest gör och tarfwen fordrar, tillsatte äre, medh serdeles privilegier försee, denne nähring för sigh allena och vthan andres intrång at åthniuta. Till dett Adertonde; Aldenstund ock ofta plägar skee, att månge sättia sigh neder i Städerne och göra deres Borgare Eedh, bruka handel och Wandel emedhan frijheten påstår, men när den är förbij och vthe, draga der ifrån på andre orter; Derföre skal hwar och en, förr än han till Borgerskap låtes och antagen warder, göra tilbörlig försäkring, att han sedhan frijheten är lupen till ända, ändå Sex åhr sitter qware, förr änn han sin Borgare Eedh opsäger. Till dett Nittonde; Wij wele ock här medh hafwa förbudit och afskaffat, hwad som Lindesbärgz Stadz tillwäxt, flor och opkomst hindra och hemma kan; Enkannerligen wele Wij här medh hafwa förbudit alt Landtkööp som å Landet föröfwas, widh straff öfwer den som der medh beträdd warder, som Lagh och Laga Stadgar förmå: Jämwäl ock här medh förordnat hafwa, att alle handtwärker och Manufacturer sampt gångande Ämbetzmän å Landet, skole sigh i Staden nedsättia och Borgare blifwa. Befinnes någon här emoot att göra och bryta, den skall Wår Ståthållare eller Befalningzman tillhälla och förmå, anten vthi Staden flyttia och boo, eller all slijk Borgerlig handtering sigh endthålla. Staden må ock mächtig wara, medh förbe:te Wår Ståthållares eller Fogdes tillhiälp, alle gångande Ämbetzmän å Landet fasttagha, och huadh då för arbete hoos dem finnes, såsom förbrutet confiscera, och ändå låta, huadh den Ordning och ämbetes Skrå, som Wij med forderligste wele vthgå och publicera låta, om sådane ämbetzmän förmår, och der vthi vthtrycht stär, vndgälla. Till dhet Tiugunde; Såsom Lagen förmähler, att ingen må flere Ämbeten vppehålla och gärning idka, än enahanda, och Gärningzman ingen Köpslagan bruka; Så wele Wij här medh strängeligen hafwa befalat Borgemästare och Rådh i Lindesbärgz Stadh, att hafwa der ett flitigt inseende medh, att ingen Ämbetzman brukar någon köpslagan, ey heller köpman något ämbete, vthan hwar låter sigh medh en Näringh åthnöija, och drifwa den medh så myckin större flijt och alfwar, på det Borgerskapet så myckit mehr må förmehras, icke falla vthi hwars annars naähring, vthan den för hwar andra oturberat och obehindrat bruka. Till dhet Tiugho Första; Enkanerligen wele Wij budit och befalat hafwa, att Nähringerne icke allehanda af enom drifwes, utan huariom och enom som till Stadz kommer och Burskap will winna, tillordnas