118 eller sielfwer vthwällier, igenom hwadh sort af handel eller gärning han will sin bärgning sökia: Och såsom Slachterij, Brygge- och Bakerij äre ibland dhe förnämbste nähringzmedel i Städerne: Altså är Wår willia och befallning, det Borgmästare och Rådh låta sin åhåga och skyldigheet wara, wisse Bryggiare- och Slachtare huus oprätta låta, anten medh Stadzens omkåstnad, eller förmå andre, som willia, rådh och förmögenheet hafwa der till. Hwarest Wij wele att alt Öhl och Swaghöhl, så till huusbehoof som till Krögerijen skall bryggias och alt huus- och kettlebryggerij sampt Slachtning, såsom en ährlig Borgarenähring tilt mehn och hinderlig, afskaffas och förbiudas; Och att Borgmästare och Rådh fördenskull wisse Bryggiare, Slachtare sampt Bagare tillsättie och förordne, som Staden medh sine nödtorffter, i Öhl, Brödh och Kött, kunna försöria. Till dhet Tiugho andra; Ingen bofast Borgare skall insättias för någon gäld skull, så länge han förmå betahla; Såsom skall ey heller någon Borgare föras i Wårt hächte för någon missgärning skull, vthan det är Crimen læsæ Majestatis; blifwer elliest någon medh missgärning beslagen, han må sättias vthi Stadzens hächte. Till dhet Tiugho Tridie; Wele Wij ock medh desse Wåre privilegier taga och anamma förbem:te Lindesbärgz Stadz Jnbyggiare, medh hustro och barn, rörligit och orörligit, in om Stadz och vthom, vthi Wår Kongl. hängn, fridh och förswar, för alt öfwerwåld och orätt, till Lagh och Rätta. Till yttermehra wisso, hafwe Wij detta medh Wår egen hand vnderskrifwit, och Wårt och Rijksens Secret witterligen här vnder hängia låtit. Gifwit på Wårt Kongl. Residens Slått Stockholm den Tijondhe dagh vthi Novembris Månad, Ahr efter Christi börd, Ettusen Sexhundrade och på dhet Fyratijonde Fempte. CHRISTINA. Nills Tungell. 1644 års eldsvåda. Knappast hade 1643 års privilegiebref i början af det följande året hunnit fram till vederbörande, innan den nyblifna staden, enligt hvad som antages 1, redan i April månad, om icke helt och hållet åtminstone till större delen nedbrann. Säkra upplysningar om denna eldsvådas omfattning äro förgäfves eftersökta, men gängse traditioner förmäla att endast kyrkan och prestgården undgått olyckan vid detta tillfälle. Så illa torde det dock ej hafva varit, då gårdarna antagligen ännu icke hunnit blifva synnerligen tätt sadmmanbygda. Under alla förhållanden bör man kunna få antaga som säkert, att de mera spridda gårdarna i den egentliga stadens omgifningar undgått förödelsen. Huru härmed än må hafva varit, 1 Någon samtida uppgift om tiden för 1644 års eldsvåda har utg. ej lyckats anträffa. .