125 1645 års rådstuguprotokoll. Sedan den nya stadens tomt- och gårdsägare här ofvan blifvit presenterade, torde man önska närmare underrättelser om deras verksamhet i åtskilliga afseenden. Tyvärr faller detta sig icke så lätt, ty ännu fanns ingen tidningspress, som oaflåtligt lemnade underrättelser om timade händelser i staden o. s. v. Någon annan krönika från stadens barndomstid har man icke heller att tillgå än rådhusrättens protokoll. Nu är det visserligen en sanning att dessa företrädesvis framhålla de mindre goda sidorna hos befolkningen. Detta må vara beklagligt; men därmed är ock tillfälle beredt till jemförelse mellan forntid och nutid, och huruvida vår tid gått framåt eller icke i fråga om goda seder, allmän hyfsning, nykterhet m. m. eller om vi, i stort sedt, måhända icke kommit mycket längre i dessa hänseenden än våra förfäder. Under den allra första tiden af Lindesbergs samhälles tillvaro såsom stad, sköttes dess angelägenheter af landshöfdingen sjelf eller dennes ställföreträdare. Borgmästare hade ännu icke blifvit tillsatt. Nästan omedelbart efter sin utnämning till landshöfding i Nora län, hade Karl Bonde förordnat bergmästaren Sten Andersson »att såsom en landsfogde i hans ställe bevista häradsting å landet och rådstufvor i städerna, jemväl ock utfordra K. M:ts extra ordinarie hjelper». Den första allmänna rådstugan i Lindesberg hölls sannolikt i början af 1644, i Karl Bondes egen närvaro, men något protokoll däröfver har icke återfunnits, lika litet som för öfriga rådstugusammanträden under detta år, hvilket åter torde bero därpå, att tjenstgörande lagläsaren Zakarias Andersson, som varit ansvarig för deras förande, i följd af begånget dråp rymde sin väg 1. Det är först sedan ny lagförare blifvit förordnad, som dylika protokoll finnas bevarade, hufvudsakligen i Svea hofrätts arkiv. I stadens eget arkiv finnas jemväl protokoll ända från 1646, men dessa äro i början defekta. Hvad som återfunnits meddelas i det följande ordagrannt med nutida stafningssätt och med inskjutande af smärre rubriker. Därjemte har utg. tillåtit sig en och annan kursivering. Vidare »utläggning» af protokollens innehåäll lärer icke vara behöflig, ty de tala i sanning bäst sitt eget språk. Anno domini 1645 den 4 Mars hölls laga rådstufva uti Linde stad. Närvarande uti välb:ne herr Landshöfdingens ställe bergmästaren er:d och förståndige Sten Andersson, samt befallningsmannen väl:d Nils Månsson med eft:ne uti sittande rådet: Simon Bossard. Hans Hansson. Henrik Höjer. Björn Nilsson. Johan Hindersson. Nils Joensson. — ODråp. Samma dag tedde sig för rätten Jonas Göstesson, en ung person och köpman från Arboga, hvilken sorgeligen gaf tillkänna, hurulanda han anno 1644 den 24 Mars oförmodligen är råkad uti olycka och skada för en bergsman, Bengt Ersson vid namn, på Björkhyttan, att han honom af daga ftagit hafver. Begaf sig strax till flykten, och emellertid, 1 Jfr Noraskogs arkiv II: 557.