141 Wij Christina medh Gudz nådhe, Sweriges, Göthes och Wendes vthkorade Drottningh och Arffurstinna, Storfurstinna till Finlandh, Hertiginna vthi Estlandh och Carelen, Fröken öffuer Ingermannelandh. Göre witterligit, att effter som LindesÅhs Stadh ähr vthi förledne åhr af wådhelldh opbrändh, och Bårgerskapet där igenom kompne om deres huus och förmågo. Hwarföre och på thed Staden må åther kunna medh hast blifwa opbygd och be:te Bårgerskap oprättadt igen. Dy hafwe Wij på deres vnderdånige anhållande, af gunst och nåde bewilliat och effterlåtit, effter som Wij och här med i krafft af detta wårt öpne breff, bewillie och effterlåte mehrbemelte LindesÅhs Bårgerskap och Inwånare, att wara heelt frije och okraffde vthi Try åhrs tijdh, för all den Contribution, som dhe Oss och Chronan skylldige ähre Åhrligen att ärleggia och betala. Men effter bemelte Trenne Åhrs förlopp, skal omberörde frijheet wara ophäffwen och Bårgerskapet förplichtat, att richtigt vthgiöra, Åhrligen och i rättan tijdh föreskreffne Contribution. Här alle som wederbör, hafwe sigh att effterrätta, icke giörandes åfwanbe:te LindesÅhs Boer här emot hinder, meen eller förfångh i någon måtto. Datum Stockholm den 21 Julij Åhr 1645. CHRISTINA. (Rikssigill.) Nills Tungel. För sitt återuppbyggande behöfde staden äfven en annan lättnad. Vid 1617 års riksdag hade Rikets ständer åtagit sig den s. k. lilla tullen för alla till städerna inkommande varor. Då nu staden saknade egen skog — huru det gick med den på papperet frikostiga donationen af »två byar» skall omtalas längre fram — var det naturligt att denna tull, som genom 1638 års tullordning blifvit ännu mera skärpt, skulle kännas ganska tryckande vid införsel till staden af olika slags byggnadsmaterialier, timmer, ved o. s. v. På därom gemensamt framstäld anhållan, beviljades både Nora och Lindes städer tullfrihet för nämda artiklar under de s. k. hsiren, hvarjemte ytterligare bekräftelse på kontributionsfriheten med- elades. Den härom utfärdade resolutionen, hvars original kan återfinnas i Nora stads s. k. privilegiebok, lyder sålunda: Wij Christina medh Gudz nåde, Sweriges, Göthes och Wendes vthkorade drottning och arffurstinna, Storfurstinna till Finlandh, Hertiginna vthi Estlandh och Carelen, Fröken öfuer Ingermanlandh. Göre witterligit att effter som dee Nys funderade Lindes och Nora Bärgz Städher ähre nu vthi full Byggning, och dess Bårgerskap hafuer hoos Oss vnderdånigest anhollit, att få niuta sitt Byggningz-Timber och Wedh, som föres in i desse Nye Städher, och till dess opbyggiande tarfuas, frij för Lille Port-Tullen. Hwarföre, såsom wij gärna sij dem befordrade vthi berörde deres wärck och förehaffuande: Altså hafue wij på deres vnderdånige anhollande, af gunst och Nåde bewilliat och effterlåtit, effter som wij och här medh, i krafft af detta wårt breef, bewillie och effterlåte, att dee måge, så länge deres frijheetz åhr warar, tollfritt niuta alt thet Timber, wärcke och wedh, som Bårgerskapet i Lindes och Nora Bärgz Städher införa låta till be:te Städers opbyggnadt och behof. Och på thet, dee så mycket meera och hastigare måge kunna fortfara medh Stadzbyggningarne, så wele wij och här hoos, hafua dem frijkalladt och förskonat för detta innewarande Åhrs Contribution som dee Oss och Chronan skyldige äre att erläggia. Men effter detta Åhrs förlopp skole dee, lijka som andre Städer,