Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Privilegier för Lindesberg
- Statshjelp och andra förmåner till stadens gagn
- 1646 års rådstuguprotokoll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
vågen utan något längre uppskof må blifva färdig, och med vägande
fortfara. alldeles efter de order som i brefvet och bokstafven förmält är. Detta
I efterkomma. Datum Ferna den 15 Januari år 1646.
Krister Bonde.
Magistraten försummade sig icke i denna för staden vigtiga
angelägenhet. Inom en veckas förlopp var man färdig med följande kungörelse :
Af Magistraten uti Lindesbergs stad är ofvanskrefne befallning
efterkommen med vågens förfärdigande, ty nästkommande den 30 och 31 Januari
skall allt jern, som utur bergslagen föres, gå igenom stadsens våg och därpå
tagas vägaresedel; och där någon understår sig draga vågen förbi och därmed
varder beträdd, mister (han) icke allenast jernet, utan ock därhos böter sina
penningar. Sådant de välbetrodde gode herrar och män borgmästare och råd
uti Arboga och Örebro samt presterskapet uti näst omliggande socknar ville
sina underhafvande borgare och åhörare i tid härom förständiga, att de
sålunda måge göra sin skyldige pligt. Af Lindesbergs stad den 23 Januari 1646.
Borgmästare och råd
uti Lindesbergs stad.
Sedan stadsvågen sålunda kommit till stånd, torde anledningar att
återkomma till detta ämne icke saknas i den mån studiet af stadens gamla
handlingar fortskrider.
De inkomstbringande rättigheter, som staden i öfrigt undfick genom
sina privilegier, dels såsom redan är antydt endast under frihetsåren och
dels såsom stadigvarande, voro med undantag af accisen, af ett temligen
underordnadt värde. Till den senare gruppen hörde bro-, hamn- och
bompenningarna, hvilka knappast lönade-mödan och besväret att upptaga och
redovisa. Den s. k. källarefriheten synes icke heller under den första tiden
hafva beredt staden någon afsevärd förmån. Ännu mindre var detta
händelsen med »tiondepenningen af allt det arf», som kunde föras ur staden.
Påbudet härom kringgicks på hvarjehanda sätt och de gånger, då för
utomboende nämnvärd förmögenhet fanns att ärfva i staden voro för öfrigt
ytterst sällsynta. Den tredjedel af i staden fallande sakören, hvartill
staden berättigades, kunde stundom inbringa ganska mycket, men
vanligen gick det särdeles långsamt med redovisningen, men detta gälde icke
blott stadens utan kanske ännu mera kronans andel däraf.
Redovisningsskyldiga uppbördsmän, som tilläto sig ätskilliga »oegentligheter», hafva
funnits äfven i forna dagar.
1646 års rådstuguprotokoll.
Anno 1646 den 18 Februari, hölls laga rådstufva uti Linde
stad. Närvarandes herr landshöfdingen, den ädle och välb:ne
herre, herr Krister Bonde till Springesta och Bordsjö etc., samt
borgmästaren er:d och förståndige Sten Andersson,
befallningsmannen väl:d Johan Leffler med efterskr:ne uti sittande rådet:
Simon Bossard, Nils Joensson, Hans Hansson, Björn
Elicon. Johan Hindersson, Nils Pedersson uti Henrik Höjers
ställe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat May 23 13:47:06 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/3/0150.html