143 vågen utan något längre uppskof må blifva färdig, och med vägande fortfara. alldeles efter de order som i brefvet och bokstafven förmält är. Detta I efterkomma. Datum Ferna den 15 Januari år 1646. Krister Bonde. Magistraten försummade sig icke i denna för staden vigtiga angelägenhet. Inom en veckas förlopp var man färdig med följande kungörelse : Af Magistraten uti Lindesbergs stad är ofvanskrefne befallning efterkommen med vågens förfärdigande, ty nästkommande den 30 och 31 Januari skall allt jern, som utur bergslagen föres, gå igenom stadsens våg och därpå tagas vägaresedel; och där någon understår sig draga vågen förbi och därmed varder beträdd, mister (han) icke allenast jernet, utan ock därhos böter sina penningar. Sådant de välbetrodde gode herrar och män borgmästare och råd uti Arboga och Örebro samt presterskapet uti näst omliggande socknar ville sina underhafvande borgare och åhörare i tid härom förständiga, att de sålunda måge göra sin skyldige pligt. Af Lindesbergs stad den 23 Januari 1646. Borgmästare och råd uti Lindesbergs stad. Sedan stadsvågen sålunda kommit till stånd, torde anledningar att återkomma till detta ämne icke saknas i den mån studiet af stadens gamla handlingar fortskrider. De inkomstbringande rättigheter, som staden i öfrigt undfick genom sina privilegier, dels såsom redan är antydt endast under frihetsåren och dels såsom stadigvarande, voro med undantag af accisen, af ett temligen underordnadt värde. Till den senare gruppen hörde bro-, hamn- och bompenningarna, hvilka knappast lönade-mödan och besväret att upptaga och redovisa. Den s. k. källarefriheten synes icke heller under den första tiden hafva beredt staden någon afsevärd förmån. Ännu mindre var detta händelsen med »tiondepenningen af allt det arf», som kunde föras ur staden. Påbudet härom kringgicks på hvarjehanda sätt och de gånger, då för utomboende nämnvärd förmögenhet fanns att ärfva i staden voro för öfrigt ytterst sällsynta. Den tredjedel af i staden fallande sakören, hvartill staden berättigades, kunde stundom inbringa ganska mycket, men vanligen gick det särdeles långsamt med redovisningen, men detta gälde icke blott stadens utan kanske ännu mera kronans andel däraf. Redovisningsskyldiga uppbördsmän, som tilläto sig ätskilliga »oegentligheter», hafva funnits äfven i forna dagar. 1646 års rådstuguprotokoll. Anno 1646 den 18 Februari, hölls laga rådstufva uti Linde stad. Närvarandes herr landshöfdingen, den ädle och välb:ne herre, herr Krister Bonde till Springesta och Bordsjö etc., samt borgmästaren er:d och förståndige Sten Andersson, befallningsmannen väl:d Johan Leffler med efterskr:ne uti sittande rådet: Simon Bossard, Nils Joensson, Hans Hansson, Björn Elicon. Johan Hindersson, Nils Pedersson uti Henrik Höjers ställe.