172 dock intill våra dagar den beviljade skattefriheten tillämpats, hvadan bägge dessa bref äga sin ganska stora betydelse. Landshöfdingens bref är af detta innehåll: Wyrdige och Wällärde H:r Kyrkioherde. Synnerlige Godhe wän. Näst min wänlige och wällwillige Helssan sampt all begierligh wällmågoss tillönskan aff Gudh dhen aldrahögste, kan iagh H:r Kyrkioherdhen wenligen ey obemählt låta huru såssom iagh nu omsider hafwer uthwärkat och förskaffat Kongl. May:tz nådige Confirmation oppå dhen frijheet aff vthlagorne, som iagh eder för någon tidh sedhan meddela monde, Hwilken iagh nu H:r kyrkioherden her hooss försender, will förmoda det han H:r kyrkioherd. skall wara till godt behagh, och oansedt han på H:r kyrkioh. persson allena ähr anstält, hwilket war ett litet förseende hooss skrifwaren, lijkwäll skall han för H:r kyrk. Successorer, som i framtijdhen komma kunne, wäll kunna förstås och altså dhen ene så wäll som dhen andre honom till godo niuta. Befaller H:r kyrkioherden sampt det honom kiert ähr Gudh Alzmechtigh wenligen. Datum Stockholm d. 18 Septem: 1650. E. G. W. A. Christer Bonde. Att denna Copia är lijka Lydande medh sielfwa originalet Attesterer Johan Tranberger. Kort härefter erhöll staden ytterligare 2 års förlängning på sina »frihetsvilkor», äfvensom besked på åtskilliga andra klagopunkter. Den härom utfärdade resolutionen, som i original finnes i stadens resolutionsbok, lyder sålunda: Kongl. May:ttz Nådige Resolution och förklaring opå de Sollicitations puncter, som dess trogne Vndersåthere samptlige Borgerskapet i Linde, igenom deras Vthskickade K. M:tt vnderdånigst hafwe låtit föredraga. Datum Stockholm den 31 Octobris A:o 1650. 1. Hwadh widkommer Tullen och Accijsen, som Staden så offta af ett och samme godz, som ifrån Stockholm och opp till Bergzlagen föres, gifwa måste: Så will K. M:tt och här medh nådigst effterlåter Staden Linde, att niuta samme och lijka Tullfrijheet och privilegium å det godz, som dess Borgerskap op till Bergzlagen föra och föra låta, som Städerne Westeråhs och Köping i det måhlet för kortt tijdh sedan nådt hafwa; Och will K. M:tt Staden der opå dess öpne bref låta tillställa och meddela 1. 2. K. M:tt förnimmer icke vthan misshagh det ondersleef, som af Tijondeskrifwaren, Arrendatoren och deras tienare föröfwas, hwilke, i det dee på Bergzmännens Tackjärn, när dee Cronones vthfordra, sättia Cronomärcke, vttagandes sin skuld af Bergzmännen, dem androm, som till Bruket hafwa giordt försträkning, till stoor förfordelan: Och såsom K. M:tt nu i hast inthet kan finna bettre medell det medh att bota, än att Landzhöfdingen på K. M:ttz sampt sitt Kall och Embetes wägnar, hafwer på slijk ber:de Tijondeskrifwares, Arrendatorens sampt deras Vnderhafwandes præjudicerlige handel, ett wakande öga, och der han dem medh slijk flärd kan beträda, då låta dem derföre tillbörligen plichta; Kännandes vnder Chronan alt det Järn, som de 1 Något sådant tullfrihetsbref har ej återfunnits bland stadens handlingar.