173 således till sin egen nytta hafwa slagit Cronomärcket opå, der af K. M:tt Staden en tridiepart will nådigst hafwa förunt och effterlåtit 1. 3. På Gyttorps Skogh och Marck, will K. M:tt låta gifwa Staden Nora ett serdeles och à part breff, efftersom K. M:tt sådant Staden för detta hafwer låfwat och tillsagt 2. 4. Emedan K. M:tt förnimmer, att Staden Linde icke ännu hafwer kunnat sättia sigh i dee willkor medh handel, byggningar och annat mehra, som K. M:tt gärna hade sedt; Och finner fuller der till orsaken wara denne dyre tijden och andre tillstötande olägenheeter flere; Hwarföre hafwer K. M:tt till att hielpa Staden och befordra dess bästa och opkompst, nådigst welat prolongera Staden och Borgerskapet dee frijheetzwillkor, som K. M:tt honom och dem för detta hafwer medh beneficerat och det till 2 åhr ifrån ber:de förre frijheetzåhrs förlopp. Och förmodar K. M:tt, att såsom K. M:tt på sin sijda hafwer sitt tillgiordt, Borgmestare och Rådh altså skole der emoth sigh winläggia och beflijta om Stadsens opkompst, och sökia effter handen bringa i det esse, som K. M:t gärna önskar och åstundar. 5. Medh handelen ifrån dee andre omliggiande Städer, att för denne tijdh göra någon förandring, drager Kongl. M:tt icke obilligt betänckiande för dee skähl skull, som hoos Kongl. Maij:tt här widh komma i consideration; Vthan är K. M:ttz nådige wilie, att med bem:te handel skall hållas, som här till brukeligit och wanligit warit hafwer. Actum ut supra. CHRISTINA. Rikssigin.) I stadens resolutionsbok finnas jemväl intagna åtskilliga afskrifter af vid riksmötena meddelade resolutioner å städernas allmänna eller gemensamma besvärspunkter, äfvensom angående staden Borås’ handelsrättigheter med väfnader och dylikt, hvilka resolutioner visserligen kunna vara af ett ganska stort intresse i allmänhet; men då dessa egentligen tillhöra rikshistorien och för öfrigt finnas tryckta i allmänna samlingsverk, torde de i föreliggande samling kunna saklöst förbigås. Bygdeforskningen är i regeln hänvisad att uteslutande hålla sig till sitt eget, skarpt begränsade och inskränkta område. Ännu ett års förlängning i förut beviljade frihetsvilkor lyckades sta- den erhålla genom nedanstående Kongl. Maij:ta Nådige Resolution och Förklaring opå de puncter, som Kongl. M:tt dess trogne Vndersåthere Borgmestare och Rådh i Nora och Linde, på Borgerskapets wägna, igenom deras vtskickade Herredagzman vnderdånigst hafwa föredraga låtit. Datum Stockholm den 24 Decembris 1652. 1. Ändoch Kongl. Maij:t och Chronan för denne tijdh fast nödigt kan vmbära något af dess Intrader och medell, för dee många och åthskillige 1 Att denna föreskrift sedermera från stadens sida allvarsamt tillämpades, vittna de många rättegångar, som, med vexlande lycka, i sådant afseende anstäldes. 2 Att denna punkt influtit i förevarande resolution, torde bero på »ett litet förseende hos skrifvaren», men kan förklaras däraf, att Nora stad under 31 Oktober 1650 undfått en alldeles lika lydande resolution som denna. Det särskilda brefvet om Gyttorps skog utfärdades först 24 December 1652.