- Project Runeberg -  Noraskogs arkiv : bergshistoriska samlingar och anteckningar / Tredje bandet /
233

Author: Johan Johansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Arent Jerlströms lefvernes- och vandringsbeskrifning - III. Storforstiden 1736-47

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

233 fick bo på Yxe, där han på egen bekostnad skulle af- och inberga årets gröda. Detta mäktade han icke, hvarför Jerlström på sin bekostnad måste inberga grödan, upplöja åkerjorden, utköra gödseln m. m. samt så. Lindegren fick draga sina färde utan afsked, eftersom han ej var i stånd att något betala och ersätta samt begaf sig till en sin släkting i England 1. Förlusten på honom blef större än på Palmström. Crugen skaffade nu och accorderade med två bönder från Fellingsbro, Anders och Abraham Andersson, som vårtiden 1745 mottogo Yxe gård på bälftenbruk. Vid tillträdet fingo de såsom inventarium: höstsäde, 2 par oxar och andra småkreatur. Själfva ägde de ett par hästar hvardera. Om hösten fingo de ock mottaga Jerlströms kor mot 1 L smör i årlig afgift. Från hösten 1744 till samma tid 1745 sköttes korna af en särskildt aflönad deja, som fick hålla sig själf kosten och betala smör i arrende — så, mycket som på hennes redlighet ankom. Året 1741 medförde ökade besvär, i det att moster Sara då inköpte Garphytte bleckbruk i Tysslinge socken af amiralitetsfiskalen Matthias Brock 2. Detta bestod då af tvänne stångjärnshammare med 4 härdar, 2 plåthammare med 4 härdar och dessutom ett förtennehus till blecksmidet samt del i Kanterbo masugn och hytta 3, 1 tullmjölkvarn af 2 par stenar hustru Kajsa Lodin. Crug, hvars namn väl får antagas vara en latinisering af namnet Krög, var född 1709, omtalas under 1730-talet som tullskrifvare vid Skärmarboda och från 1740 som gästgifvare vid Bondebyn, inflyttade 1748 till Nora stad, där han till en början var handlande och under en senare period tituleras som ombudsman, afled härstädes 21 Maj 1773 af »mattande rötfeber», 64 år gammal. Gift 1) med Eva Maria Elgeroth, f. 1709, † 31 Januari 1754 i »tvinsot», ägde han i detta gifte en son Mikael Crug, † 1782 14/11 i Nora, till hvars historia utg. framdeles torde återkomma; 2) med Sara Charlotta Sahlstedt, f. 1735, † i lungsot 1776 17/9, i hvilket äktenskap ej mindre än 7 barn finnas antecknade. Fru Sara blef omgift 1774 i Nora med en läkare, dåmera antecknad som handlande, Knut August Lenæus, f. 1738 12/5 å Frösön i Jemtland, som med 4 af sina då lefvande styfsöner Crug och den 1784 gifta styfdottern Sabina Charlotta Crug synes hafva flyttat till Arboga. 1 Jfr. not. å sid. 232. 2 J. A. Fannoota, i »Garpbytte järn- och alunverks historia», berättar (sid. 27) att af ett redan 1739 upprättadt kontrakt mellan dåvarande ägare af bleckbruket, »majorskan fru Sara Ehrenpreus» och dess smeder, man kan finna den tidens beräkning af arbetslön och afbränning vid Garphytte plåtsmide: »smederna utfästa sig där, att efter 26 lisp. stångjern bergsvigt och 30 t:or kol leverera 1 skepp. plåtar af 85 à 90 stycken, I aln i längden och 3/4 aln breda, samt att af 22 lisp. stångjern och 30 t:or kol lemna en fjerding bleck af 450 skifvor; då dem i arbetslön skulle beräknas 13 daler kpmt för 1 skepp. plåtar eller 1 fat bleck, så länge säden på Örebro torg gällde 18 daler, men 1 daler mera när spannmålen gällde 19 daler tunnan.» 3 Under den tid fru Ehrenpreus ägde Garphyttan, hade i samma dam med Kanterbo masugn en kopparhytta varit anlagd, som drifvits några år med malm från Hässelkulla grufvor. Omkring 1740 ansågs nämligen en af jernmalmsgångarna därstädes vara full med svafvelkis. »Varphögarna blefvo då rika på detta urval, och jernmalmen både oartad och litet lönande efter en stark utsofring. Bergsmän från Nya Kopparberget kände omsider denna ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 23 13:47:06 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/noraskog/3/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free