275 residens m. m., hvilka planer emellertid strandade och i stället föranledde, att Nora och Lindes kyrkobyar erhöllo stadsprivilegier. Vid Noraskogs häradsting 15 Februari 1677 Ilät rådmannen i Stockholm Hans Preus, den förut flerestädes omtalade, första gången uppbjuda »Jerle frälsehammar, som han den 7 Oktober 1676 för 5,000 daler kpmt af fru Elisabet Anrep köpt hafver». Denna fru var enka efter assessorn i Åbo hofrätt, Johan Löfling, f. 1634 30/6 på Vestlanda, d. 1666 20/9 på Oppeberg samt begrafven i kopparkista i Anrepska grafven i det s. k. Julikoret i Nerikes-Kils kyrka, där ock hans vapen varit uppsatt. Denne Löfling var ägare till Vestlanda i Skedvi socken, Oppeberg i Fellingsbro socken, Stora gården i Ljusnarsberg och Hult i Ervalla socken. Vid grufting i Pershyttan 9 Februari 1680 förordnades att rådman Hans Preus’ hammar vid Jerle, »som han nyligen af Löflingens enkefru inköpt», skulle följande dag af bergsfogden Norman och tingslagets sexmän skattläggas. Redan åtskilliga år förut hade nyssnämde rådman Preus förvärfvat Jerle nedre hammar, den af bergsmän under 1620-talet uppbygda s. k. »skattehammaren». Densamma hade vid nya hammarskattens införande 1636 (jfr sid. 103) blifvit skattlagd till 2 skeppund stångjern och därefter småningom ur bergsmännens händer öfvergått till andra ägare. Såsom sådana nämnas dels förste borgmästaren i Nora stad, kronobefallningsmannen Nils Månsson 1, och dels handlanden Sven Månsson i Arboga, sannolikt en broder till Nils. Enligt Jerlströms här ofvan (sid. 255) meddelade anteckningar, sålde Sven Månsson 10 Februari 1654 till Henrik Andersson Stockenström från Stockholm »en stångjernshammare uti Nora bergslag, benämd Jerle hammare», där förut nämde Hans Preus samma år började sin bana som »bruksskrifvare». Samtidigt härmed inköptes äfven en half gård i Yxe, där bruksskrifvaren erhöll sin bostad, och vid Lindes häradsting 28 Juni 1660 »bekom s:r Henrik Andersson i Yxe fasta på södra gården i Yxe, köpt af sal. Nils Månssons arfvingar för 600 daler, lagbudet och lagståndet». Stockenström synes emellertid icke vid sitt köp af Sven Månsson bekommit fullständig äganderätt till hela hammaren, då han vid Noraskogs ting 16 Juni 1662 sökte laga uppbud »å 1/8 härd i Jerle nedre smedja», men med den öfverlägsenhetens styrka, som kapitalet vanligen äger, bortsopades efter hand qvarvarande smärre bergsmanslotter ur smedjan, så att vid Noraskogs häradsting 20 Juni 1664 Beviljades s:r Henrik Andersson i Stockholm fasta på Jerle hammar, hvilken han af efterskrefne köpt hafver, näml. af Sven Månsson i Arboga en hel härd med damm, rum och ställe, kolhus, jernbod, våg, vigter, smedestugor samt all behörig redskap för 1,570 daler enkelt kpmt. Af Petter Cupp en half härd med behörigheter därtill som sagdt är för 600 d:r kpmt och ”polemitt’ till en klädning åt hans hustru. Af Lars Nilsson 1/5:del för 100 d:r kpmt och 21/2 aln fris. Af Gabriel Nilsson i Yxe 1/8-del för 125 daler kpmt, 7 aln:r fris och 8 aln:r vallmar. Af Nils Nilsson, Anders Nilsson, Karin och Elisabet Nilsdöttrar 1/4-dels härd och dem därföre gifvit 1/4-del i Djupedals härd pro qvota att possidera, och för byggnings bekostnad gjord vid Jerle dem betalt kontant 84 daler kpmt, och till förärings 1 t:a norsk sill, 2 t:r strömming, 4 aln:r fris och 1 rdr. 1 Angående Nils Månsson hänvisas till »Noraskog» III: 350. Att han varit af tysk börd är dock föga sannolikt.