276 Sedermera finner man vid ett följande häradsting 1 Mars 1669 den forne bruksskrifvaren söka lagfart »å Jerle hammar i Nora socken med 2 halfva hemman i Yxe», som Preus inköpt af sin förut varande principal, nyssnämde Stockenström, för 10,000 daler. Vid Noraskogs-tinget 10 Öktober 1670 »beviljades Anders Ys, hr Hans Preus’ fullmäktig, laga fasta på den egendom i Yxe hans patron Hans Preus hade köpt af sal. Henrik Andersson Stockenström emot 10,000 daler kpmt.» Sedan Preus, på sätt nyss är omtaladt, 1676 äfven inköpt frälsehammaren, lät han, vid Noraskogs häradsting 20 Februari 1679, första gången lagligen uppbjuda hälften i Djupedals östra hammare med en härd, och vid ett följande ting 27 Maj 1681 »beviljades hr rådmannen Hans Preus rättens fastebref uppå en half hammarsmedja vid Djupedal, på östra sidan om ån belägen, med en hel härd och all annor redskap af hvad namn det vara kan, samt jernbod, våg och vigter, kolhusrum och smedestugor, som han af väl:d Tomas Cupp för 1,600 daler kpmt köpt hafver 1, emedan samma egendom utan något laga klander lagbuden och lagstånden är». Af den utförliga »relation öfver stångjernshamrarna i Noraskoga bergslag», som bergsfogden Nils Norman upprättade i September 1664, kan inhemtas att de båda Jerlehamrarna med 4 härdar kunde drifvas mestadels hela året och årligen smida till 600 skepp., för hvilket smide hammarskatten då utgjorde 41/2 skepp. Angående Djupedals östra hammar, som tillkommit ungefär samtidigt med Jerle skattehammar, får man veta att den ena härden, tillhörande Hans Preus, ej blifvit begagnad »på ett års tid, utan stått öde». Den andra härden, som tillkom faktoren i Arboga, ofvanbemälde Tomas Cupp, med 3:ne bergsmän, begagnades understundom, men måste stå emellanåt »för kolnöd». Faktoren smidde med köpt tackjern och köpta kol, men bergsmännen af eget jern och med egna kol. Redan följande året (1685) synes dock Preus hafva förvärfvat äfven denna härd med tillhörande rättigheter, hvarefter smidet upphörde och Djupedals östra hammare, hvilken samtidigt blef utdömd, nästan omedelbart ödelades. Midt emot på andra sidan strömmen, vid samma damm, var Djupedals vestra hammar belägen. Denna omtalas redan 1547 såsom kort förut uppbygd af fogden Bengt (Eriksson) Skrifvare och smeden Grote-Hans, hvilken senare tjenstgjorde som förste hammarsmed vid den 1544 för kronans räkning bygda, närbelägna Kungshammaren 2. I 1684 års förut nämda relation säges att vid Djupedals vestra hammare med 2:ne härdar vanligen smides hela året till omkring 350 skepp. stångjern med köpt tackjern, men med egna kol från hemman, som småningom blifvit inköpta 1 Tomas Cupp åter hade 1676 6/3 första gången uppbjudit och 1678 21/2 erhållit tingsrättens fastebref å »halfoa hammaren på nordan sidan om Djupedalselfven belägen, med nedre härden samt dess anhörige del i hammarhusen, ström, landfäste och all redskapen, jemväl en bod, smedjestuga och kolhus med deras rum, och allt hvad annat som därunder hörer, hvilken egendom han af Lars Andersson i Lindes stad, Bengt och Anders Anderssöner i Yxe, den 4 December anno 1675 för 1,200 daler kpmt köpt hafver». — Vid häradsting 13 Juni 1679 lät en mons:r Johan Cupp uppbjuda 9/16 i »en härd af Djupedals östra hammar med dess tillhörigheter, som han af Johan Hagman och dess syster d. 25 förl. Februari köpt hafver för 1,200 daler kpmt.» 2 Jfr »om Noraskog» II: 396.