277 under hammaren. Den ena härden blef utdömd af 1687 års hammarkommission 1, hvarefter det årliga smidet begränsades till 260 skeppund, med däremot svarande hammarskatt af 23/5 skepp. I sammanhang härmed må ock nämnas, att nyssberörda kommission jemväl utdömde den 4:de härden vid Jerle bruk, hvars smidesrätt i öfrigt genom Bergskollegii resolution 1 Juni 1689 reglerades till 750 skeppund med en skatt af 77/2 skepp., samt med iakttagande för öfrigt af däri stadgade vilkor och förbehåll, hvarom närmare underrättelse kan inhemtas af en för annat bruk under samma dag utfärdad resolution, hvilken finnes införd i »Noraskogs arkiv» I: 391, och som kan anses typisk för alla samtidigt utfärdade hammarverksordningar eller privilegier 2. Från den tid Hans Preus ägde Jerle bruk må äfven följande, för samtliga vederbörande ganska betecknande, domboksutdrag meddelas. Vid häradstinget 15 Februari 1677 S. d. Lät hans excellens hr landshöfdingen högvälb:ne hr Jakob Fleming, förmedelst dess skrifvelse, daterad Örebro d. 29 Januari nästförlidne, till säkerhet, framför andra kreditorer, inteckna i detta tingslags dombok, det handelsmannen i Stockholm s:r Hans Preus, som hafver egendom här i tingslaget, efter sin gifne obligation af d. 22 September a:o 1667 till hennes nåde riksskattmästarinnan högvälborna fru Anna Kristina Pedersdotter är skyldig 3,000 daler smt kapital, med aflöpande interesse à 8 procento årligen. Däremot s:r Hans Preus, nu närvarandes, ej till sjelfva obligationen och skulden kunde neka, men högeligen protesterade emot hans exc. högvälb. hr landshöfdingen, som söker honom i så fall att beskymfa och bringa i misskredit, helst emedan Preus skall satt dubbelt större underpant i Sockerkompaniet, som ograverad är, än skulden vara kan; dessutan vill fuller betala hvad han skyldig är, men säger vara tvist om myntsorten och valörer, som först lagl. afhjelpas bör. För att rätt förstå det egendomliga i fordringsägarens tillvägagående, bör man nämligen veta att Jakob Fleming, som i förbigående sagdt blott ett enda år var landshöfding i Nerikes och Vermlands län 3, var måg till »hennes nåde riksskattmästarinnan», hvilken åter 1667 blef enka efter riksrådet och riksskattmästaren Gustaf Bonde, en af Karl XI:s förmyndare och äldre son till förste landshöfdingen i Nora, riksrådet Karl Bonde. Ehuru den höga nåden nämnes med ett ganska vanligt, borgerligt namn, Anna Kristina Pedersdotter, så bör dock erinras att hon var en dotter till kanslirådet Per Nilsson Natt och Dag, och att hon således både genom börd och giftermål tillhörde den högsta aristokratien4. Det sätt 1 Jfr »Noraskogs arkiv» I: 591 o. följ. 2 Jfr »om Noraskog» I: 237 o. följ. 3 Jakob Fleming var en son till amiralen och landtmarskalken vid 1643 och 1644 årens riksdagar Henrik Fleming och dennes fru i senare giftet Sigrid Kurtzel (en dotter till landshöfdingen öfver Nerike Jost Göransson Kurtzel till Sjösa och Riseberga). Sonen Jakob blef rikskammarråd, landshöfding i Kronobergs län 1674, i Nerike och Vermland 1676, i Vesternorr- och i Vesterbotten 1679; afled i Stockholm 1689 7/8. — Anner, 4 Anna Kristina Persdotter Natt och Dag, f. 1630 8/9, † 1692 5/5; gift