Bergsfogdar inom Noraskogs eller Nora bergslag. I den äldsta kända författning rörande jernbergslagerna, som af konung Magnus Eriksson 7 November 1340 blef utfärdad för bergsmännen å det s. k. Vestra berget i Nerike, efter all sannolikhet motsvarande Noraskogs bergslag, föreskrefs bland annat, att bergsmännen skulle hafva en fogde och med honom 12 rådgifvare, hvilka, nämligen fogden och de 12 nämdemännen, »idkeligen» (ständigt) skulle bevaka bergsmannasaker och afdöma hvad som angående bergsbruket lagligen vid berget (i bergslagen) göras skulle 1. Från detta stadgande härleder sig det kända förhållande att bergslagerna sedermera, till och med under Gustaf I:s tid, hade sina särskilda fogdar, hvilka tillika utöfvade domarekallet. Det har dock ej varit möjligt att angående alla dessa bergsfogdar inom Noraskog erhålla säkra och fullständiga upplysningar; men utg. har likväl ansett sig böra meddela hvad han om dem kunnat uppleta, i förhoppning att efterföljande anteckningar, huru bristfälliga de än må vara, i viss mån skola fylla en brist i vår bergshistoriska litteratur, och därjemte blifva en maning för framtida forskare att komplettera bristerna ej blott för Noraskogs utan äfven för andra af rikets forna bergslager. Laurens (Lars) Ringsmagher, som i ett testamentsbref 13 Augusti 1420 kallar sig »bergxfogothe i Nora sokn», är den förste, om hvilken man äger några säkra underrättelser. Genom detta bref, som är dateradt Sigharssø (Segersjö i Nerike), upplät han sitt frälsegods »vestersta gården» i Hult af Ervalla socken, om 2 öresland, med alla dess tillhörigheter »i våto och torro, närby och fjerran», att för sin egen och sina föräldrars själaro, besittas af domkyrkan i Strengnäs »till everldelig ägo2. I en om- 1 Angående 1340 års bergsordning, hvilken icke finnes intagen i de genom det forna Bergskollegiets försorg 1736 utgifna förordningarna rörande bergverken, hänvisas till anteckningarna om »Noraskog» II: 63—68, och HI. l11, 112. 2 Att Strengnäs domkyrka 40 år senare afhände sig det sålunda erhållna frälsegodset i Hult, kan inhemtas af ett »Torbjörns i Gripsholm bytesbref på hans gods Östretorp i Ervalla socken, som är 2 öresland jord, hvilket han upplät (till) domkyrkone för 2 öresland jord i Hult i samma socken», varande detta bref dat. Strengnäs 18 Oktober 1460. Huruledes åter nämde Torbjörn hade förvärfvat sig de 2 öresland i Torpa, som han bortbytte till domkyrkan, kan inhemtas dels af ett fastebref, dat. Öklitta ting (Eklöt) 23 Januari 1458,