294 kring 1413 upprättad s. k. skatte- eller jordebok, kallas den af honom förvaltade bergslagen för »Lars Ringzmakers berg», med en årlig ränte- eller skatteinkomst af 20 läster osmundsjern, och i det storartadt tillämnade lifgeding, som kon. Erik af Pommern ville gifva sin drottning Filippa, upptogs äfven »jernberget, som af Laurens Ringemach innehades» 1. Med temlig visshet kan antagas, att Lars Ringsmagher eller Ringsmaker varit af tysk börd, och att han med Erik af Pommern kommit till Noraskog, möjligen omkring 1410. Att döma af det höga skattebelopp, som under hans förvaltning utgjordes af nyssnämda bergslag — denna statsinkomst nedgick sedermera ganska betydligt, till endast omkring 12 läster jern i början af Gustaf I:s regering — synes han hafva vinnlagt sig om bergshandteringens framåtskridande, och det torde jemväl vara ganska sannolikt att åtminstone de båda hyttorna Ringshyttan och Fogdhyttan tillkommit under denna tidsperiod samt efter honom blifvit uppkallade, hvilket åter kan antyda att någon del af Stribergsfältets malmtillgångar vid samma tid blifvit upptäckta och bearbetade. Karl Karlsson synes ha varit bergsfogde under 1480-talet. Sedan Sten Sture den äldre inköpt »Alnetorps hufvudgård» med underlydande, hade nämligen denne Karl Karlsson »till sin herres behof» inköpt, så vidt “man kan rätt förstå den i Eskil Mikelssons jordebok öfver Sturegodsen af 1502 förekommande anteckningen härom, »hälften i Skegge grufva och en treding af Slihälle grufva» för 3 fat jern 2. Emedan Gislehyttan vid Hammarby hörde till Alntorps gård, är det sannolikt att dessa grufdelar, af hvilka Slihälle grufva varit belägen i Pershyttefältet, varit erforderliga då »Ragal i Rodabergom hæresdom haffuande i Akirbo hærade a velboirns manz vegna her Vlff Pedhersson riddare» (jfr »Noraskog» III: 449) meddelade fasta på det byte, hvarigenom beskedlig man »Jngellir i Tingilztorpom» bortbytt 4 örtugland jord »i Östratorpom» [»in parochia Erwala», enligt anteckning å brefvets baksida] till beskedlig man »Torbiórn i Gripsholm i Nora sokn» för 7 örtugland jord »i Tingilstorp» och mellangift; dels ock af ett köpebref, dat. Arboga 29 Juni 1460, »på 2 örtugland jord i Östretorpom i Ärffuala sockn, som Torbiörn i Grimpzholm köpte aff Anders i Skrepstom för 1400 jern». Nämde Torbjörns hemvist Grips- eller Grimpsholm motsvaras af det nuvarande hemmanet Holmen i Nora socken (jfr om »Noraskog» II: 92). Tingilstorp åter motsvaras af hemmanet Tingstorp i Ervalla socken. Det anförda kan emellertid få anses som en ganska väsentlig tillökning af förut meddelade »bidrag till kännedomen om Noraskog under medeltiden». Man bör kunna hoppas att ännu flera sådana bidrag må vara att motse i framtiden. 1 Jfr om »Noraskog» II: 73—75. 2 Jfr om »Noraskog» II: 205, 206. — I Sandbdberoska saml., litt. G, fol. 1065, i Kammararkivet, finnes antecknadt ur en gammal »arf och egen» jordebok, bland annat, i ett stycke, följande: »En hytta kallas Gislehytta, hälften i Skegge grufva, 1/3 af Slihälla grufva, som Karl Karlsson bergsfogden köpte till gamle hr Stens behof för 3 fat jern.» Häraf vill det synas, som att ifrågavarande köp, utom grufdelarna, jemväl omfattat Gislehyttan, samt att 3 fat jern utgjort köpesumman för både hytta och grufdelar.