312 Kom för rätten Nils Pedersson på Skrekarhyttan och kärade till Jakob Pedersson bergsfogden för det han hafver beskyllt honom för en tilltagsen sälle, och utan lag och dom för ingen sin brott satt honom uti kistan (fängelset): därtill svarade Jakob Pedersson att Nilses svärfader, Jöns Larsson på Skrekarhyttan 1, hafver sådant sagt för honom, såsom Karl Kristofersson 2 det vittnade, samt ock Nils Larsson på Skrekarhyttan, att han sådant hafver hört af sin broder Jöns Larsson; men efter Jöns Larsson intet var tillstädes blef saken uppskjuten till annat ting. Då emellertid denna sak icke vidare förekommer i domboken, torde någon förlikning därom mellankommit. Vid höstetinget 11 December 1638, i närvaro af landshöfdingen Gustaf Leijonhufvud och befallningsmannen Sten Andersson, Kom för rätten Jöns Olofsson vid Nora och anklagade Olof Gabrielsson på Born, för det han hafver honom slagit och illa medfarit både med en bössa, så väl som med en knif trakterat, och synnerligen emot den frid, som bergsfogden hafver öfver honom lyst. Och efter det Olof till förbudet nekade, men slagsmålet bekände: därföre blef saken examinerad, och vittnade med svuren ed bergsfogden Jakob Pedersson och Sven Jönsson byfogden (vid Nora) lagligen hvardera, att så i sanning är, det Jakob bjöd Olof afstå med parlementet och intet befatta sig med Jöns Olofsson, hvilket han intet aktade; därföre blef, för det han be:te förbud bröt, sakfäld till sine 40 mark, efter Nyköpings stadga och beslut. Att till bergsfogdens tjensteåligganden äfven hörde att vara justerare, kan inhemtas af följande intyg, som införes med bokstaflig noggrannhet efter det i Riksarkivet funna originalet: Bekennes Jagh mig Jacob Persson, Bergzfougde vthi Nora, och giör her mz witterlig att Nilss Larsson, Hindrich Barkhuses tienare, war hoss mig begieradhe att Jag skulle Probera ehn Pyndare, som han sende vht Jern medh till sin hussbonde, huilken pyndare höll just 12 l℔ effter bessmans wicht, eller Lekaren effter 13:de kornet på Pyndharen, och wart timoth Leffler och tillstädes nehr förb:te Pyndare proberes, hvilkett och dett samme mz sin egen handtt bekreffter. Actum Nora den 16 octob. Åhr 1640. Jacob Person mpria. Timot Hansson Leffler.3 Genom Bergsamtets bref 5 November 1638 uppläts 1/4 mantal Bomanshyttan i Nora socken till bergsfogden Jakob Persson att innehafvas »fritt n sin lön och bestllning»: Det dröjde emellertid ej länge innan han lef skild från tjensten. Detta synes hafva skett redan i slutet af 1640. Han bodde fortfarande någon tid qvar å sin gård Lunden vid Nora kyrka, i ständig delo med sin svåger, så att vid ett extra ordinarie ting i Nora 1 Denne Jöns och brodern Nils voro söner till den Lars Jönsson i Skrekarhyttan, som omtalas i »Noraskog» III: 443. Det härstädes omtalade fastebrefvets rätta datering är 1587, ej 1582. Genom förbiseende har nämligen ett V blifvit uteslutet ur årtalet. 2 Månne en son till bergsfogden Kristofer Staffansson? 3 Denne var borgare eller köpman vid Nora kyrka.