313 17 September 1641, i närvaro af landshöfdingen Gustaf Leijonhufvud och befallningsmannen Nils Månsson, följande resolution afsades: Efter såsom emellan Påvel Bosson vid Nora och Jakob Pedersson i Lund alltid tvist och oenighet vill sig yppa och förökas; så på det sådant oskickeligit lefverne måtte aftvingas: därföre sattes vite dem emellan, femtio daler hvitt mynt, hvildendera den andre antastar, skäller eller om något de sig emellan eller deras folk på något sätt förverkar med ord eller gerningar. Sedan Jakob Persson någon tid lefvat utan tjenst, blef han 1646 »bergsfogde öfver Gestriklands bergslager», hvilken befattning han innehade till 1656, då han förmodligen aflidit, enär hans efterträdare Zakarias Bengtsson erhöll fullmakt å tjensten 29 November s. år. — Angående Jakob Perssons familj eller öfriga lefnadsförhållanden hafva andra upplysningar, än de här ofvan meddelade, icke kunnat af utg. uppletas. Knut Larsson synes redan i November 1640 blifvit tillförordnad bergsfogde, hvarefter han under följande året erhöll Bergsamtets fullmakt å sysslan. Då hans lifsverksamhet på annat ställe finnes utförligt skildrad 1, må här endast erinras därom, att han i flera hänseenden var en mycket verksam och driftig man, som på ett ganska kraftigt sätt deltagit i ortens angelägenheter dels i egenskap af borgare och rådman i Nora stad 2 dels ock som bergsfogde i Nora bergslag, hvilken senare befattning han innehade till 1665; att Knut Larsson redan 4 November 1663, enär bergmästaren Sten Andersson »för dess höga ålder ej orkade så bestrida sysslan som sig borde», förordnades »att vara vice bergmästare öfver Nora, Lindes och Nerikes bergslager», samt att Knut Larsson, efter Sten Anderssons frånfälle, erhöll Bergskollegii fullmakt 30 Maj 1665 att vara ordinarie bpn hvilken befattning han sedermera innehade till sin död i uli 1675. Genom sitt första gifte med en dotter (Brita?) till Nils Hansson och hustru Brita, hade Knut Larsson blifvit ägare både af gård i Nora stad, där han hufvudsakligen bodde, och af en andel i Hagby hemman, hvilken senare han förökade genom inköp af jordlotter från Elfstorps by, hvarigenom han grundlade nuvarande egendomen Knutsberg, som efter honom har sitt namn. — Knut Larssons senare hustru, Kristina (Kerstin) Andersdotter Lind, var sannolikt beslägtad med rådmannen i Linde, Anders Bengtsson Lind, måhända en faster till honom. Knut Larssons förstnämde svärfader Nils Hansson tjenstgjorde under åtskilliga år (åtminstone 1617—1623), samtidigt med förut nämde bergsfogden Hans Nilsson, såsom »hofman» eller ryttare och åtnjöt i denna egenskap skattefrihet för sitt hemman i Hagby, enligt hvad kronoräkenskaperna gifva vid handen. Då denne Nils Hanssons fader, likasom bergsfogden, hette Hans Nilsson, är det lätt att förvexla dessa bägge med lika namn försedda personer. Det må därför lända till utg:s ursäkt, om här äfven tilläggas några uppgifter om sistberörde Hans Nilsson, till före- 1 1 »Noraskogs arkiv» I: 10—15, samt 70—80. 2 Knut Larsson aflade sin rådmansed 25 Juni 1647 och tjenstgjorde i denna egenskap till dess han blef bergmästare. Vid 1660 års riksmöte synes han ock hafva varit ombud för Nora stad.