316 hyttelag, begärandes af nämden bevis, huru för 10 år sedan Pershytte grufva nästan ruinerad var, och huru de henne upprättat hade med stor bekostnad, därom nu nämden begärde sig hugsa till morgons. Följande dag heter det vidare i detta ärende: »Kom ock för sittande tingsrätten samtl. Pershytte grufvelag, ödmjukligen föredragandes huru såsom att de för 10 år sedan hade Pershyttegrufvan, som så illa igenstulpen var och således öddagd snart i 30 år, ånyo upptagit och ganska mycket påkostat innan de kunde någon frukt däraf åtnjuta, som hon ock nu är till 121/2 famnar djup, och dock icke stor nytta ännu bragt, förr än att hon kan blifva mera utrymder, hvilket utrymme de beklagade sig icke mäkta att utstå göra (om) de icke något understöd där till nå kunde, alltdärföre begärandes om denne deras berättelse tingsrättens sannfärdige bevis och attestatum. Fördenskull till denna deras grufvas tillstånds så mycket bättre rekognition, blefvo af rätten deputerade Hans Jönsson på Elfhyttan, Per Eriksson på Kåfallet, Erik Hemmingsson på Vassland och Erik Hansson på Gamlehyttan (att) de dit gå skulle och erfara dess beskaffenhet, som de dagen efter visste tingsrätten att berätta och informera så vara uti sanning som ofvanberördt är, därföre ock dem meddeltes samma härads-attestatum. Denna attest påföljde det som Nils Knutsson, bergsfogden Joel Stensson med Pershytte grufvelag af tingsrätten begärde nu den 10 Oktober detta ting.» Huruvida något understöd af allmänna medel till grufvans ytterligare upphjelpande sedermera erhölls, är icke kändt; men angående dess tillstånd någon tid senare hänvisas till 1684 års relation, som på annat ställe finnes meddelad 1. Joel Stensson var under någon tid ägare af Bastnäs gård i Nora socken, som före honom ägdes af kronobefallningsmannen Arvid Bengtsson († 1668). Denna egendom såldes till masmästaren Johan Eriksson för 1,400 daler kpmt, enligt hvad domboken för 10 Oktober 1671 utvisar. I stället inköpte Joel ett hemman Risbacken, hvilket han samma dag uppbjöd första gången. Men innan nästa ting i häradet inföll, hade både Joel Stensson och hans hustru aflidit, enligt hvad som kan inhemtas af tingsprotokollet för 14 Februari 1672, däri det bland annat heter: Anders Bengtsson i Nora föregaf rätten det sal. Joel Stensson hade lånt af honom 650 daler kpmt till Risbackens inlösen, med begäran att, efter både Joel och hans hustru äro döde blifne, han då Risbacken finge inprotokollera sig till betalning för sina penningar; hvilket ock honom efterlåtes, utan andras præjudice, som större fog och skäl hafva till deras betalning. Vid samma tillfälle uppbjöds äfven »en hage, som Joel Stensson hafver köpt af Olof Gabrielsson på Born, hafvandes hans fasta egendom i underpant efter dess bref d. 16 Oktober 1671 första gången 2». Af 1673 1 Noraskog III: 125 o. följ. 2 Hvad denna knapphändiga anteckning i verkligheten innebär, kan inhemtas af den mera fullständiga härom, som förekommer i rättens protokoll för 16 Oktober 1674, hvaraf man får veta att stadsnotarien i Lindesberg Lars Hagelberg företrädde »och, efter fullmakt af s:r Johan Sten, gaf tillkänna huru såsom Oluf Gabrielsson på Born skall åverkat på den skog, som han för detta till sal. Joel Stensson i Risbacken d. 16 Oktober 1671 för 58