317 års dombok kan vidare inhemtas att den här ofvan nämde långifvaren Anders Bengtsson jemväl aflidit, men att hans arfvingar fullföljt sina fordringsanspråk vid häradstinget 20 Februari s. år sålunda: Borgaren i Nora sal. Anders Bengtssons arfvingar läto inprotokollera sina pretentioner och fordran efter sal. bergsfogden Joel Stensson i dess fasta efterlåtenskap i Risbacken, näml. låntagne 100 rdr i karoliner, 30 rdr in specie och 20 daler kpmt. Noch transporten af välb. hr häradshöfdingen Johan Wattrang på dess resterande häradshöfdingsränta 60 rdr in specie, hvilket allt de framför någon annan kreditor förmena sig åtnjuta kunna, efter samma penningar till be:te hemmans köpande använde äro, förutan transporten, som är kronones enskilta och bör alltid hafva preferensen. Vid de tre följande tingen läto berörda arfvingar uppbjuda hemmanet Risbacken för sin ofvan angifna fordran, men å tinget 16 Oktober 1674 Förekom mons:r Lars Hagelberg 1 och, efter fullmakts uppvisande uppå seigneur Johan Stenssons vägnar, begärde få veta huru ofta Risbacken för sal. Joel Stenssons rest uppbjuden är, jemväl huru stor resten vara må; där till honom svarades, att till nästkommande vinterting blifver gården både lagbuden och lagstånden, och, hvad sjelfva summan vidkommer, erbjuder hr häradshöfdingen välb. Johan Wattrang sig att uppvisa, det hon är 60 rdr in specie. Hagelberg säger Johan Stensson ej nekar betala när sådant visas; och behöfves intet vidare att lagfaras gården. Härmed afstannade ock den ifrågavarande lagfarten; men vid häradstinget 21 Juni 1677 finner man, att »sal. Oluf Jons’ enka i Risbacken — Risbackens hemman, som hennes man den 17 December 1672 af s:r Johan Stensson emot hemmanet Ödeshults stubberätt förbytt hafver, första gången». Denna lagfart fullföljdes därefter vidare, så att nämda enka ett par år senare erhöll fasta å hemmanet. Ödeshult, eller Ahult, som det numera kallas, förvärfvades härigenom under Kortfors hammar. Af allt detta vill emellertid synas som att Joel Stensson och hans till namnet okända hustru ej efterlemnat bröstarfvingar, men att boets oafslutade förbindelser blifvit uppgjorda och honorerade af Joels broder, brukspatronen Johan Stensson eller Sten, senare adlad Hammarström 2. Peder Larsson i Linde konstituerades 14 December 1671 till bergsfogde och tiondeskrifvare i Noraskogs bergslag, men nödgades redan följande året afträda sin tjenst, »efter det han ej gittade att præstera caution för sig», heter det i en af Bergskollegiets tjenstematriklar. Denne Per fat 8 1℔ och 15 mÖ:r jern pantsatt hafver, och nu intet vill igenlösa den utan åverkar. Oluf tillstår fuller sig varit skyldig och pantförskrifvit, men intet skogen pantsatt hafver, utan måste vara i det fallet om skogen orätt skrifvet; under hvilken pantskrift kyrkoherden hr Erik Barkman och Johan Larsson attesterat hafva. Resolutio. Så vida rätten pröfvar det Oluf Gabrielsson med man och vittne skogen tillika med den öfriga egendomen pantsatt: dy blifver han vid 40 mark smt förbjuden något åverka i samma skog innan ofvanbe:te summa betalt är». 1 Förutnämde stadsnotarien i Lindesberg. 2 Angående honom se »Noraskogs arkiv» I: 7.