327 bergsfogden väl:d Nils Bengtsson» — vid häradstinget 21 följande Februari — »det honom kunde beviljas besigtning af rätten uppå kungsgården här i Nora, efter han den förmedelst K. M:ts allernådigste bref tillträda aktar, och först till all säkerhet, framdeles för sig och sina, åstundar ett riktigt inventarium uppå huru han nu till hus och ringa ägor föreveter; hvilken begäran rätten intet sönia kunde, utan så snart som hans exc:s högvälb. hr landshöfdingen härutinnan täcktes befalla, vill rätten sig därefter till skyldigst pligt rätta.» Redan i April anlände härom landshöfdingens befallning, hvarefter den begärda synen ägde rum 10 Juni s. år. Såsom förrättningsmän fungerade lagföraren Anders Andersson Holm, domaren Anders Eriksson på Bleksbölet samt nämdemännen Hans Jönsson på Elfhyttan och Frans Torbjörnsson i Råskog. Af det härvid förda protokollet framgår 4, att ifrågavarande kungsgård utgjorts af en större hufvudbyggnad, belägen å södra delen af tomten, ungefär på samma plats där Wedbergska grafkapellet nu är beläget. Denna karaktersbyggnad var afdelad i 9 rum, däribland en större sal med 24 fönster med 55 söndriga rutor och »S gamla samt söndriga halfluckor». I hela byggnaden fanns ingen jernkakelugn, utan endast »korstenar» eller öppna murade spislar. Östra flygelbyggnaden var afdelad i 2 förstugor, 4 kamrar, 1 bagare- och 1 badstuga, det senare motsvarande nutidens brygghus. Vestra flygeln innehöll bodar eller förvaringsrum och under denna byggnad voro antagligen de båda hvälfda källrarne belägna. På gårdens norra sida fanns en fjerde byggnad, innehållande stallrum för 18 bästar eller andra kreatur. Alla byggnaderna voro i mer eller mindre förfallet skick, men om de varit sammanbygda i sluten fyrkant såsom de gamla bergsmansgårdarna, upplyses ej af synehandlingen. Af denna kan för öfrigt inhemtas att »planken omkring gården (voro) förfallna och nederruttne och gärdesgårdarna af samma jemnlikhet»; att vid gården fanns en »ängevall, ungefär till 10 bölor hö», som då för tiden såg »skrimn och sulten ut»; och slutligen »en täppa vid vakthuset, som vaktmästaren innehaft af bemälte gårds ägor, samt därvid något behållen gärdesgård». Huruledes den sistnämda täppan kort härefter blef föremål för domstols behandling kan inhemtas af nedanstående, ganska betecknande utdrag ur Noraskogs dombok för 16 Oktober 1674: S. d. Klagade bergsfogden välb:de Nils Bengtsson öfver det vaktmästaren Joen Olufsson för någon tid sedan skall våldsamligen, och emot K. M:ts allernådigst honom förundte bref samt h:s nådes högvälb. hr landshöfdingens därå följda immission till kongsgården och dess ägor, uppkört en täppa därsammastädes, såsom ock i grund borttagit dess gärdesgård. Sedan enär han honom därom tilltalt hafver, skall Joen Olufsson honom hotat och till lifvet undsagt hafva, därför påståendes att han för samma våldgerning plikta må och betala allt skadestånd, såsom ock där någon olycka honom till sitt lif timar, att han därtill efter lag svara må. Joen Olufsson exciperade Detta protokoll är afsedt att fullständigt meddelas i en särskild afhandling om Nora stads landshöfdingedöme och dess styresmän, i händelse utg. framdeles far tillfälle att fullborda densamma.