331 Vid sistberörda ting behandlades och afgjordes ett af de ifrågavarande återvinningsmålen. I flera afseenden tillika en intressant kulturbild meddelas domboksutdraget härom i sin helhet, så lydande: S. d. Kom för rätten bergsfogden väl:d Nils Bengtsson, tjenstl. begärandes rättens utslag emellan sig och sina vederparter, orgnisten väl:d Erik Matsson samt Samuel Olufsson, angående Herbults torp, som skall vara uppå dess bolbys ägor beläget; hvarom vid nästförlidet vinterting något ransakat finnes, säjandes sig nu intet stort hafva annat än som då att säja eller ingifva, utan påstår, efter K. M:ts plakat, att få jorden till sin bolby igen. Honom till orda framstego bemälte hans vederparter och, förutan det de beropade sig uppå hvad skäl, som vid nästförrige tinget ingifne äre, insinuerade en skriftelig uppsats af 6 punkter: 1) huru jorden för 40 år sedan skall vara köpt af Ulrik Loo, alldeles oröjd och utan skog; 2) hafver Herbult den till sin hustro, sal. hustro Karin Andersdotter testamenterat 1f, hvarom efter hans död blef förlikt och dömdt på Nora rådstuga d. 17 Juli a:o 1645 af Thomas Klerich 2); 3) efter hennes död dömdes torpet barnen emellan både samkulle och sunderkulle d. 18 April 1659, 4) hvilket torp byttes emellan borgarebarn och af stadsens män, som bäst visste hvad omkostning hafver användts på sådan jords upprödjande, blef jorden värderad för 400 daler kpmt; 5) därefter bytte och köpte barnen jorden af hvarandra, uti hvilken Erik Matssons son Erik Eriksson äger ärfteligen efter sin moder en fjerdedel, den fadern härtill brukat och försvarat hafver; 6) bevisandes med åtskillige bref huru såsom Samuel Olufsson, jemte det han med sin hustro ärft, hafver köpt andras delar, dock dyrare än som värderadt är, dessutan skall en del af Johan Herbults barn, som ännu omyndiga äre, hafva sine jordeparter i ermälte torp behållne; uppvisandes originaliter de förelupne testaments-, bytes-, arfs- och köpbrefven, som påberopas, samt Oluf Pederssons och Jon Jonssons gifna attest af d. 14 Juni nästförliden uppå, att Herbult skall hafva köpt jorden af Ulrik Loo för 40 år sedan, den oröjd och utan skog då var, och således är ifran Anders Ivarssons hemman kommen, men hvad eller huru mycket därföre gifvits hafver, kan ingendera parten bevisa, ej heller fanns därom någon underrättelse i de gamle domböcker, som nu igenomslogos, på svarandernes begäran; därföre bergsfogden begärade att de måtte mista jorden utan vedergällning, såsom ock påyrkade, det rådstugurätten öfver samma Herbults torps arfvingars stridigheter dömt och värderat hafver, oaktandes att jorden ligger utom stadsens jurisdiktion och sorterar under tinget. Svaranderne begärade att där de jorden skola mista, då sådant måtte ske efter föregången laga värdering, efter den mycket kostar för dem; hvaröfver rätten fann skäligt att döma som följer. Uti det tvistige mål emellan bergsfogden välbetrodde Nils Bengtsson å den ene sidan kärande, och väl:d Erik Matsson med borgaren väl:d Samuel Olufsson på den andra svarander, angående jordstycket Her- 1 »Lodgjutaren» vid Gyttorps kronobruk Herbult Johansson och hans första hustru Valborg Tomasdotter förärade 1625 en dopfunt till Nora kyrka, beskrifven i »Noraskog» I: 277. Herbults senare hustru och barn antydas i föreliggande handling. 2 Tjenstgjorde vid denna tid som lagförare i Nora och Lindes bergslager samt i städerna Nora och Lindesberg.