349 1I mer än ett hänseende gifver detta protokoll intrycket snarare af en bolagsstämma än af rättegångsförhandlingar. Det rent formela behandlingssättet synes icke heller vara fullständigt iakttaget, då i rätten af 6 endast 4 sexmän voro närvarande, hvartill kommer att af dessa 4 sexmän en, nämligen Anders Larsson, allt emellan sjelf uppträdde som part. Beträffande åter den förehafda frågan om särskild ersättning till bergsfogden eller hans biträde för omaket att uträkna och dela jernet mellan de blåsande bergsmännen, torde det ha varit vanskligt nog att rätt uppdraga gränsen mellan bergsfogdens tjensteåliggande att uttaga tiondejernet och att, sedan detta skett, byta det återstående mellan delägarne. Regeln eller praxis hade utvecklat sig därhän, att fogden erhöll sin vedergällning i en eller annan form, och att han ej försummade, då tillfälle gafs, att se sig sjelf tillgodo, kan man exempelvis finna af ett annat protokoll, hållet 1709 11/5 vid ordinarie grufting å Gyttorps gästgifvaregård, däraf följande utdrag äfven ur en annan synpunkt är ganska betecknande: S. d. Anklagade å embetets vägnar bergsfogden välb:de Johan Broström samtel. blåsningslaget vid Kåfalla, för det de icke allenast emot förordningen nu i vinter tillverkadt härdt (härdadt) 1 och omärkt tackjern, utan ock brutit den å embetets vägnar därå lagde arrest, jemväl ock för expenser. Till vittnes voro instämde rådman Håkan Norberg 2 och vågmästaren Petter Cochoij. Innan denna saken till afgörande kunde företagas, blef rätten föranlåten att låta sig föreläsa höglofl. kongl. Bergskollegii konstitutorial för bergsfogden välbe:de sal. Johan Frumeries son Niklas Frumerie, hvilken detta beslag gjort, i anledning hvaraf denne nu varande bergsfogde kommit att anföra denna klagan; och som rätten däraf fann, att högl. k. Bergskollegium allenast uti de sysslor, som bergsfogdebeställningen tillhöra, efterlåtit framledne bergsfogden Johan Frumerie att till prof, under sin opasslighet, få betjena sig af sin son, så vida bemälte hans son vore kapabel sysslorna att förrätta och vid bergstingen att hålla protokoll, men däremot ej tillstädja kunnat, att den till tiondeskrifvaretjensten hörande uppbörd någon annan anförtros, än den som ställt sufficient kaution därföre, utan att bergsfogden sjelf måste draga omsorg om dess tidige indrifvande, och att för bemälte uppbörd behörig redo varder gjord. I anseende hvartill, ehuruväl rätten, efter bergsmännens eget begifvande, nogsamt finner dem brottslige, att de efter förordningar tackjernstillverkningen ej rätt gjort; icke desto mindre, som beslaget af en illegitimerad person är förrättadt, i anledning af det ofvan åberopade högl. k. Bergskollegii bref af d. 19 Mars 1708, ty kan Grufvetingsrätten för denne gång Kåfallshyttelaget ej med någon plikt belägga, utan blifva de allvarligen åtvarnade att noga efterlefva de om tackjernstillverkningarna utgifne förordningar. Omedelbart härefter förekommer i protokollet vidare: Vid igenomläsandet af en skrift, som Käåfallshyttelaget ernade inlägga och uppläsa låta, fann rätten nödigt att i protokollet låta inflyta, det de androgo, att Niklas Frumerie, när han afreste, skall han gifvit dem lof deras Jjern bortgömma, men likväl under det brylleriet skall af dem tagit 14/2 skepp. 1 Angående bergmästarens härom utfärdade cirkulär, se »Noraskogs arkiv» I: 86. Jfr ock sid. 24 i fråga om anförda klagomål mot samma cirkulär. 2 Densamme som omtalas här ofvan sid. 347.