359 striella företag, samt ägde anseende om sig att vara en ganska välbergad om icke förmögen man. 4 Sedan Fröberg innehaft sin tjenst i 10 år, fann han sig föranlåten att hos kollegiet andraga, »hurusom de åtskilliga besvär både af dagliga resor och grufvegångar, som bergsfogdetjensten hafver med sig, jemväl ock dess tilltagande år åsamkat honom många krämpor och bräckligheter, så att han numera ej ser sig kunna som sig bör ensam förrätta hvad honom såsom bergsfogde tillkommer att sköta; hvarföre ock han anhåller att få sig betjena af dess son Jakob Fröberg till substitut, hvilken förutan det han användt sin tid till studier, skall jemväl uti skrifvan- och räknande haft god öfning; undandragandes dock bergsfogden sig icke, att, så hädanefter som förr, stå för alltsammans i ansvar, som han ock, då krafterna tilltaga, vill beställa och förrätta hvad han någonsin kan hinna med» ete. Härpå resolverade kollegiet 1731 20/11, att som både bergmästare och landshöfding gifvit honom, fadern, »godt loford om dess skicklighet och beskedlighet», så erhöll sonen Jakob Fröberg tillstånd att biträda sin fader i tjensten. Krafterna aftogo dock helt hastigt, så att Petter Fröberg afled 1732 11/2 samt begrofs i Nora kyrka. Hans enka Katarina Edsberg, f. 1681, † på 1750-talet, finnes ej antecknad i dödboken. Enligt Bergskollegii skrifvelse 1732 28/9 till bergmästaren Christiernin blef hon tillerkänd ett halft års bergsfogdeln med 75 daler smt såsom nådårsgratifikation efter aflidne mannen. Af deras barn är en dotter Anna Sara, f. 1708, blott känd till namnet. Sonen Jakob, f. 1710, blef sin faders efterträdare som bergsfogde och omtalas vidare i det följande. Sonen Johan, f. 1711, blef handlande i Nora. Dottern Katarina, f. 1712, blef gift 1) 1731 3/8 med postmästaren och rådmannen, sedermera borgmästaren Anders Tenggren i Arboga, f. 1695, † 1753; 2) 1755 med öfverdirektören och brukspatronen Karl Daniel Luthman å Carlsdahl, f. 1706, † 1768, i hans 2:a gifte 1. Jakob Fröberg blef sin faders efterträdare såsom bergsfogde. Född 1710 på Stadra gärd, där föräldrarna då voro boende, förekommer han tidigt nog i ortens rättegångshandlingar. Anledningen, ingalunda ovanlig för sedeslösa ynglingar i allmänhet, är icke omstrålad af något romantiskt skimmer. Den framgår tydligast af de torra och prosaiska protokollen i målet. Vid Noraskogs häradsting 1729 4/6 Framstäldes Anna Eriksdotter Dahl, ogift qvinsperson, som sig med lönskeläger försedt, och nästl. år pingstetiden låtit sig lägra, samt därefter d. 9 sistl. Mars framfödt ett piltebarn, som ännu lefver; föregifvandes väl i förstone det en obekant person ifrån Stockholm, som hos dess husbonde hr bergsfogden Fröberg skall hafva hvilat öfver en natt, henne besufvit; men omsider uppå tjenliga föreställningar tillstod, det bemälte bergsfogdes son Jakob Fröberg henne häfdat uti den s. k. mjölkkammaren och förenämde tid. Och alldenstund Jakob Fröberg, på hvilken hon nu bekände vara rätta barnfadern, icke var tillstädes utan uti Upsala, därest han idkar sina studier, så kunde Häradsrätten denne lägersmalssak icke slutligen afgöra, utan anbefalltes länsman Löfgren, att så väl bemälte Fröberg som Anna Ersdotter, till nästa 1 Jfr »Noraskogs arkiv» II: 630.