1. Ringshytte hyttelag i äldsta tider. Ringshyttan har sannolikt tillkommit i slutet af 1300-talet, troligen något senare än åtskilliga af de söderut belägna hyttorna, Pershyttan, Skrekarhyttan m. fl. i Noraskogs eller Nora bergslag. Äntagligen är Ringshyttan lika gammal till sitt ursprung som Vestgöthyttan, hvars tillvaro bekräftas af ett redan 1385 utfärdadt, ännu i Riksarkivet förvaradt bref. Båda dessa hyttor torde hafva tillkommit på grund af samtidigt upptäckta malmfyndigheter i Stribergs- och Svartbergsfälten, måhända äfven vid Rödbergs grufvor. Men det är ock möjligt att Ringshyttan blifvit anlagd på tillskyndan af Lars Ringsmagher under den tid (1400—1420) han var »bergxfogothe i Nora sokn» samt efter honom blifvit uppkallad 1. Det är ej heller osannolikt, att hyttan fått sitt namn af den ofvanför liggande Dammsjön, som i en bergmästarerelation af 1656 uppgifves heta Ringsjödamm , i hvilken händelse ursprungliga benämningen varit Ringsjöhyttan. Denna benämning kan ju sedermera hafva förkortats till Ringshyttan, på samma sätt som man nu skrifver Holmshyttan i stället för Holmsjöhyttan, Moshyttan för Mosjöhyttan samt i dagligt tal vanligen förkortar Fåsjöhyttan till Fåshyttan o. s. v. Den äldsta handling, tillika den enda som anträffats, hvari namnet Ringshyttan förekommer, är det gåfvobref å ett markland jord i Sjögesta till jungfru Marie kloster i Örebro, »skrifvet och gifvet på kronones berg i Nora socken i Nerike under menige bergets insegel, — — — — anno domini 1520 die Sigfridi episcopi» (15 Februari), i hvilket bref såsom vittne till fvan finnes antecknad bland andra »Jöns Nilsson på Ringshyttan».3 rån 1539 finnes däremot mer eller mindre fullständiga jordeböcker och fogderäkenskaper bevarade, hvarigenom det blifvit en möjlighet att erhålla ganska fullständiga och noggranna underrättelser om hyttan och dess delägare. Sålunda upptages nämnda år »Rinxhytta» med en årlig skatt af 16 hundr. (= 1,920 st.) osmund, hvilket skattebelopp följande året (1540) utgjordes med 6 skeppund 8 lispund (=2,560 skålpund eller 1,088 kilogram) tackjern. Hyttan innehades af 3 bergsmän: Per Andersson med 1,120 skålp., Olof Larsson med 720 och Pelle Olsson med 720 skålp. skattejern. ÅÄf den efter nya grunder upprättade jordeboken för 1550 inhemtas, att Ringshyttan varit delad i 8 »delar», samt att hvarje del således utgjort 1 Jfr Noraskogs arkiv III: 293. 2 Snarare har densamma hetat blott Ringsjön; tillägget af ordet damm torde böra tillskrifvas den dammbyggnad, som här ägde rum vid hyttans första anläggande. 3 »Om Noraskog» II: 94, 95.