Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ringshytte hyttelag. Anteckningar och bidrag till dess historia under 500-årig tillvaro
- 4. Jordbruk och kreatursstock; byns hemmantal enligt 1624 års jordebok och mantalslängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
Ransakatt och schrifua Låthit, som wij det in för Wår nådige öfuerhet och
huar Erlig man Tryggelig:n answare wele, huilken och vthi wår Tingzstugu
för menige man opläsen och samptyckt ähr; till wisse vnder wårt Bergzsignäte
den 4 Februarij 1625.» (Sigill.)
Af den främst i längden införda s. k. undervisningen öfver den
»årliga räntan af Noraskoga och Lindes bergslag 1624» får man veta, »att
bergsmännen uti förbemälte bergslager äro förskonte med deras gamla
skatt, som är 84 skeppund 16 l:℔ stångjern och 29 läster 1 hundradt
osmundsjern», men utgöra i stället årligen i en summa 102 läster
tiondeosmundsjern, deraf Nora 68 läster och Linde 34 läster. Härjemte skulle
»hvar hel bergsman», d. v. s. hvarje helt hemman, utgöra 9 l:℔
drängejern (för att slippa hålla dräng vid kronans bruk Gyttorp eller Guldsmeds-
yttan), 2 lass malmkörsel, 10 dagsverken, 6 skjutsfärder (eller resor med
jern till Arboga eller Örebro), I långstock, 2 l:℔ näfver och 3 marker
bast 1. »Än utgör hvar hel bergsman emot gärden uppå landsbygden:
kol 16 foror», motsvarande just den landtågsgärd, som i våra dagar vållat
så mycket obehag och skriftvexling mellan ett statens embetsverk
(Kammarkollegium) och bergslagens ombud, men den sistnämnde slutligen afgick
med seger2. Genom det öfverlåtande på arrendatorer af kronans
ifrägavarande rättigheter, som här ofvan blifvit omnämndt, blef utgörandet
visserligen icke lindradt, och ännu finnas i behåll handlingar därom, huru
illa bergsmännen i regeln behandlades af kronans ifrågavarande »förpaktare».
Denna fråga må en annan gång närmare behandlas; men för dem, som
vanligen tro, att i forna dagar var allting väl bestäldt med kronoutskylder
och dylikt, har denna erinran med skäl ansetts böra framställas.
I förenämnda 1624 års »mahtalslängd» upptagas hemmanen vid
Ringshyttan sålunda: Sven Larsson 1, Lars Olsson 1, Jöns Eriksson 1, Lars
Larsson 1/2, Bengt Jonsson 1/2. Summa 4 hemman.
I angränsande byar, hvilka sedermera under tidernas lopp förenats
med Ringshytte hyttelag, uppräknas följande hemmansägare:
Holmshyttan: 5 Åshuyttan:
L Tars Persson ........ 1
Olof Göransson.... 1
Tideman Eriksson ............... 1 KerAason 1
Hostrg Marit 21L 3 fas Lerson 1i
Fogdhyttan: Per Ke .. ; . 15
iktarebo:
Jon Månsson ............... 1 Gudmund Klemetsson .... 1/5
Anders Jonsson......... 1/2 Skoftehyttan- /2
Qlof Jonssön.. /2 Olof Persson 1
Erik Hansson................. 1 Pe. Ols— 1
Anders Bagge ......... 1/2 ...
Hons Lafs 1 4Erik Jonsson 1L3
Bastnäs: Nils Persson ....... 1
Mats Hansson ........ 1/4 / Hans Torkelsson .............. 12
1 Denna skyldighet att utgöra bast (till linor och dylikt vid grufdriften)
har antagligen föranledt det nästan fullständiga utrotandet af trädslaget lind
änom dessa bygder, hvilket förhällande såsom ett sorgligt faktum måste
tillskrifvas forna tiders förvända hushållning-.
2 Jfr Noraskogs arkiv II: 170—178.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue May 26 15:38:39 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/4/0024.html