17 Såsm »lagmanshemman» uppräknas Erik i Bälsjöbodar 1/2 och-Enkan ibidem 1/2. Det andra hemmanet härstädes, som dock är antecknadt såväl i 1609 års jordebok som äfven dessförinnan, återfinnes sedermera först i 1661 års jordebok. I sammanhang härmed må ock antecknas, att enligt en »undervisning å bergsbruket med alla dess tillhörande omständigheter, i bergslagen och på åtskilliga orter, sammandragen af ståthållaren Karl Bonde, efter K. M:ts nådiga befallning, i Januari anno 1625»1, upptagande tackjernstillverkningen föregående år (1624), hade 6 bergsmän i Ringshyttan under en blåsningstid af 34 dygn tillverkat 170 skeppund. Vid Holmshyttan hade 3 bergsmän under 25 dygn åstadkommit 150 skepp.,vid Skofthyttan 4 bergsmän under 26 dygn tillverkat 130 skepp., och vid Åshyttan 9 bergsmän under 56 dygn likaledes 280 skepp. tackjern. Samtliga dessa bergsmän voro därjemte osmundssmeder. Vid Bälsjöbodar och Fogdhyttan hade blåsningarna under samma år varit instälda, hvilket ock föranledt, att hvarken bergsmän eller osmundssmeder uppräknas vid dessa båda hyttor. Möjligen kan man antaga, att Fogdhytte bergsmän samtidigt afverkat sitt bruksrede vid den närbelägna Åshyttan, hvarigenom de jemförelsevis höga siffrorna för denna masugn vinna sin naturliga förklaring. Dygnstillverkningen utgjorde vid Holmshyttan ej mindre än 6 skeppund, ett för denna tid ganska högt belopp, men vid de öfriga hyttorna endast 5 skeppund. 5. Byar och hemman, hvilka sedermera förenats med Ringshytte hyttelag. Ehuru denna förening, såsom redan blifvit antydt, ägde rum efter hand först under nästföljande århundraden, torde dock angående dessa byar och hemman redan nu böra meddelas några anteckningar om deras tillkomst och äldre förhållanden m. m. Holmshyttan, som väl får antagas hafva tillkommit kort efter eller ungefär samtidigt med Ringshyttan, har uppkallats af en nedanför belägen mindre sjö, hvars namn vanligen skrifves Holmsjön, ehuru den nästan saknar holmar, med undantag af en enda, men i dagligt tal får heta Holsjön, hvilket åter torde komma sig däraf, att den omslutes af höga kullar, så att sjön nära nog kan betraktas som ett hål.2 Hyttan upptages i 1539 års jordebok med ett skattebelopp af 600 osmund, som 1540 föryandlas till 2 skeppund tackjern, lika fördeladt mellan 3:ne bergsmän: Erik Larsson, Efreka Hansson och Måns Nilsson. I 1550 års jordebok säges hyttan vara delad i 6 delar och skattejernet ökadt med 30 osmund. Af dessa 6 delar voro endast 2 tillhöriga bergsmän, som bodde vid hyttan, nämligen Lasse Geriksson och Jöns Matsson; 2 delar innehades af en bergsman Efreka Larsson i Tolsböle och 2 delar af 2:ne bergsmän i Kåfalla, Björn Nilsson och Peder Klemetsson. Skattejernet 630 osmund, med åt- 1 Jfr Om Noraskog II: 344 o. följ. 2 I fornnordiskan förekommer ordet hol, holl med betydelse af kulle. (Jfr Rydqvist, svenska språkets lagar; Styffe, Skandinavien under unionstiden.) I 1500-talets jordeböcker skrifves ganska ofta Holshyttan. Noraskogs arkiv. 1vV. 2