18 följande »hjelpekol» 42 tunnor, utgick sedermera oförändradt till 1608. — 1 1571 års riksbouppteckning uppräknas vid Holmshyttan följande skattskyldige: Gottskalk Larsson (knekt) för 3 pund 6 ℔ koppar, 1 häst, 4 kor och 3 ungnöt, med ett skattebelopp af 9 mark 44/5 pgr; Gottskalk Persson för 2 pund 14 ℔ koppar, 1 häst, 6 kor och 3 ungnöt med skatt 12 mark 3 öre, samt »Enkan» för 2 kor och 2 ungnöt ett skattebelopp af 2 mark 4 öre. — I 1597 års hjelpeskattslängd uppföras vid »Hålshyttan» 3 bergsmän, Lasse Gottskalksson, Anders Eriksson och Erik Larsson med hvardera 8 mark samt för hyttan 6 mark. — I 1606 års mantalslängd upptagas jemväl 3 bergsmän: Lars Gottskalksson, Gottskalk Eriksson och Tideman Eriksson. I 1608 års tiondelängd uppräknas Lars Gottskalksson, Tideman Ersson och Olof Göransson med en tillverkning för hvardera af 35 skepp. tackjern, och slutligen redovisas i 1609 års tiondelängd vid Holmshyttan en blåsning under 13 dygn af sistnämda 3 bergsmäu med ett sammanräknadt tillverkningsbelopp af 67 skepp. 5 lisp. tackjern. Bälsjöbodar torde kunna räknas bland ortens äldsta byar. På sätt namnet antyder har på denna plats ursprungligen funnits fäbodar, måhända äfven fiskebodar, begagnade vid de tider då fiske pågått i den närliggande Bälsjön. Detta namn, som i folkspråket vanligen uttalas Bäsjön 1, har i långliga tider förvrängts till Belg- eller Bälgsjön, hvilket ock haft till följd att byns namn äfvenledes ändrats till Belg- eller Bälgsjöbodar. Visserligen är det en sanning, att, på den tid då hyttor funnos både vid Ringshyttan och Bleksberg, likasom vid Åshyttan och Gyttorp, hvilka alla erhöllo sitt vatten från denna sjö, rätt många hyttebälgar därigenom sattes i gång, men att denna omständighet skulle hafva gifvit sjön sitt namn torde vara föga troligt, isynnerhet om man besinnar, att sjön dock måste vara mycket äldre än både — hyttebälgar och kanske äfven andra slags bälgar. Snarare är det sannolikt att, likasom Holsjön erhållit sitt namn efter de omgifvande kullarna, Bälsjön, som nästan öfverallt har mindre höga men ganska branta, mer eller mindre steniga och småbergiga stränder, af denna naturbeskaffenhet erhållit sitt namn. Den nuvarande byn är belägen på en höjdplatå, sluttande åt alla sidor, dock skarpast mot sjön. Likasom det om kyrkan bBäl på Gotland, som uppgifves vara bygd år 1169, säges, att hon »är belägen på landthöjden mellan Slite och Visby, 120 pariserfot öfver hafvet», kan det ock sägas om förenämnda by, att han blifvit bygd på en likartad landthöjd eller bäl, hvilken sannolikt gifvit sitt namn åt både sjö och byn. Bäl utgör ock grundordet i åtskilliga sockennamn: Bälinge i Bälings härad af Upsala län, Bälinge i Röne härad af Södermanlands län, och Bälinge i Kullings härad af Elfsborgs län, för att nu icke erinra om åtskilliga andra by- eller ortnamn, såsom Bälaryd, Bälby, Bälhult, Bäling, Bälnäs, Bälse, Bälshult, Bälsta m. fl. Bälsjöns af naturen djupaste aflopp går genom Bleksbergs område till sjöarne Saxen och Vikern. På näset mellan dessa båda sjöar hafva »Nors byar» fordom varit belägna, äfvensom Noraskogsbygdens äldsta kyrka, eller den kyrka, som funnits innan sockenkyrkan bygdes på sin nuvarande plats i Nora stad. Den i orten gängse sägnen angående en förgången 1 Namnet Bäsjön torde ha sitt berättigande lika väl som Bosjön, Bysjön, Fåsjön, Mosjön o. s. v. Till och med Norasjön får i dagligt tal, d. v. s. i folkspråket, lika ofta heta Nosjön som Norsjön, således utan hörbart r.