19 kyrka vid Nor vinner ganska god bekräftelse genom en i 1550 års jordebok förekommande anteckning därom, att under Nors hytta blifvit lagd »en ödesbolstad, benämd Norsby, och hafver tillförene legat under kyrkone». Härifrån, måhända också från den fordom vid sjön Saxens norra strand belägna Bleksböls by1 samt från den vid sjön Vikerns sydvestra strand belägna byn Gamla Viker, torde de ursprungliga och äldsta innehafvare af fäbodar och fiskebodar vid Bälsjön förskrifva sig. Någon ättling af dessa har sedermera blifvit den förste nybyggaren vid Bälsjöbodar, sannolikt mycket långt förut innan bergshandteringen vid 1300-talets början i väsentlig mån begynte bidraga till bygdens befolkande och utveckling. Man torde med säkerhet kunna antaga, att Bälsjöbodar såsom bebodd plats är minst lika gammal som kristendomens införande i denna bygd, hvilket näppeligen kan räknas tidigare än från början af 1200-talet. Den äldsta skriftliga anteckning om byn har anträffats i 1545 års kronoräkenskap för Noraskog och Lindesberg, där man i ett register öfver »spanmålsförbytningen» kan finna namnet Nils Matsson i »Bersebodar». Finge man antaga att denna skrifart i fråga om byns benämning vore den riktiga, skulle däraf följa, att, då Berse vore ett fornnordiskt mansnamn, som egentligen betyder björnunge och bildligt lärer motsvara en modig och tapper ung man, den förste nybyggaren hetat Berse och byn efter honom sedermera uppkallats. En dylik gissning — något annat lär det knappast blifva — bör åtminstone hafva samma berättigande som den förut anförda angående bälgarna och väga ungefär lika mycket. Skrifarten Bersebodar har dock den förtjänsten framför Belg- eller Bälgsjöbodar, att den är ojemförligt mycket äldre. Sedermera återfinnes ifrågavarande bynamn i 1555 års jordebok, där det skrifves Bælsjöbodar, med bifogad underrättelse att detsamma varit en af de lagmansgårdar, »som tillförene underlegat lagmannen uti Nerike», nämligen riksmarsken Lars Siggesson Sparre, som innehade detta lagmansdöme tillika med ståthållareskapet på Örebro slott från 1525 till sin död 1554. Bælsjöbodar upptages i nyssnämnda jordebok med en årlig ränta af 1/2 hundr. osmund, men redan 1556 försvinner så väl denna som öfriga lagmansgårdar med sina räntor ur kronans jordeböcker och räkenskaper, förmodligen af den anledning, att efterträdaren i lagmansembetet erhållit rätt att uppbära med tjensten af ålder förenade inkomster. I 1571 års riksbouppteckning återfinnes icke Bälsjöbodar med någon härstädes boende, skattskyldig åbo; men i 1597 års hjelpeskattslängd upptages — sist ibland bergsmännen — vid »Bälseboda» en åbo Nils Larsson, med enahanda skattebelopp som för öfriga helgårdar eller 8 mark. För hyttan härstädes uppföres dock icke något skattebelopp, såsom för öfriga hyttor. Angående tillkomsten af hyttan vid Bälsjöbodar, stundom kallad Bohyttan, har bland »suppliker och dokumentér till Bergskollegium» åter- 1 Bleksberg, som är en i slutet af 1600-talet åstadkommen förvrängning af det ursprungliga Bleks-, Blix- eller Blexböle, kan möjligen härledas af orden blek = klen, svag, och böle = bostäder, och således utmärka klena eller sämre »bostäder». Dessa voro sannolikt ursprungligen belägna i närheten af sjön Saxen, söder och vester om nuvarande landsvägen, men flyttades sedermera i närheten af hyttan, så snart bergshandtering härstädes tog sin början, sannolikt under senare hälften af 1300-talet.