32 Åsborna nöjde sig således icke med detta domslut utan vädjade till lagmansrätten. Huruvida åter denna donstol gjorde någon ändring i utslaget kan numera icke utrönas. Sedan Åshytte masugn i slutet af 1700.- talet blifvit ödelagd, försvunno naturligtvis äfven detta hyttelags uppdämningar. ngenge ett olycksfall vid grufbrytning innehåller domboken för 1620 7/2 följande: Karl Svensson klagar att vinden vid Stripegrufvan är nederfallen med hans hustru 1, och hon hafver farit mycket illa; och menar han att Bengt Olsson på Gryckesåsar och Per Larsson på Vestgötehyttan hafva varit där vållande uti, hvilket intet var. Blefvo förlikte, att de skola gifva henne tu fat jern för sin fattigdom skull. Vid nästföljande ting, 29/5 s. år, anklagades »Göran Olufsson på Holmshyttan och Jakob uti Bälsjöbodar hafva gjort nidingsverk här vid kyrkebolet uppå portar och bodar, och slagit med yxhamrar, hvarföre de blefvo sakre till 8 daler» (= 64 mark). Straffet för nidingsverk sattes sålunda vida högre än för slagsmål eller andra våldsamheter mot personer. På tinget 25/9 s. år (1620) inträffade att »Sven Olsson på Ås fäste lag sjelf tredje för 5 fat osmundsjern, som (af) honom kräfves, efter sal. Erik Månssons bok uti Strengnäs». Häraf synes framgå att köpmän äfven i Strengnäs fortfarande drifvit jernaffärer på denna ort, ett förhållande, som möjligen fortgått sedan den tid, då biskopen därstädes ägde uppbära vissa inkomster från hyttor och bergsmän i Noraskogs församling 2). Angående en annan »lagfästning» innehåller domboken för 1621 25/1 detta korta meddelande: »Hans Larsson på Fogdehyttan fäste lag sjelf 6:te, att han icke hafver sönderskurit Svens not på Ringshyttan». Hvarest förbrytelsen skulle ha ägt rum nämnes icke. Om ett s. edsöresbrott innehåller domboken för 30/5 samma år: Göran Olufsson på Holmshyttone hafver fördt sig uti träta med två främmande karlar, som voro komna ifrån Ortala bruk, och hafva varit lagda till herberges till Israel Karlssons här vid Nora. Då hafver han sprungit på golfvet och haft en knif uti handen och stuckit Israels hustru oförvarandes uti sidan; då hafver Israel sagt, Gud bevare mig, hvarföre gjorde du detta? Då hafver han ock stuckit honom uti bröstet, och sedan skamfärat och stuckit den främmande karlen, som dit var lagder, uti armen. — Blef dömd till edsöresbrott; dock på (höga öfverhetens) behag och för gode mäns böns skull skonter (med) osmundsjern 12 fat. Såsom för denna tidpunkt karakteristiska, meddelas följande domboksutdrag, till närmare kännedom om rättsväsendets dåvarande sedlighetskraf: 1617 16/5. Karin Torkelsdotter, född här vid Noraskoga, hafver för 1 /2 år sedan varit till tjenst hos Nils Larsson i Bälsjöbodar, och legat uti skogen och vaktat kol, och haft sin systerson hos sig, 14 år gammal, vid namn 1 Denna s. k. vind torde ha motsvarat en vanlig, till sin beskaffenhet mycket enkel »handvind» för uppfordring af vatten och berg medelst handkraft af 2 eller flera personer. 2 Jfr Om Noraskog II: 79—85.