33 Erik Ersson, hvilket är händt och skedt emellan jul och kyndelsmesso, där hafver han besufvit henne och gjort henne med barn. Hon hafver ock tillförene låtit råda sig ett oäkta barn. Blefvo dömde ifrån lifvet efter stadgarna, och skjutes till den konungslige hofrätts förklaring. 1618 5/10. Kom för rätta annan gången Karin Torkelsdotter, hvilken hafver belägrat sig med sin systerson Erik Eriksson, en yngling, och ransakades granneliga om drängens ålder, efter det var förr berättat att han skulle vara 14 år gammal. Då kom drängens farmoder och gaf tillkänna, det hon ock hölle med sjelf sins ed, att drängen blef födder 1601 om Eriksmessotid, hvilket hustro Karin, Jöns Anderssons vid Kyrkebordet, vittnade med henne, att hon hafver en piga, som blef född samma vecka som drängen. Hustro Agnes, Oluf Larssons på Kådefallet, hafver ock en piga, som är född samma året. Desslikes ock Nils Perssons sonadotter i Skoftetorp samt kyrkoherden herr Månses dotter, hvilka alla äro födde på samma år 1601 och nu äro på deras 17:de år. Men denne gerningen [det Gud nåde] blef gjord 1616 emellan jul och kyndelsmesso, när hon låg uti skogen och vaktade kol och hade gossen där hos sig; där hafver han besufvit henne och gjort henne med barn, hvilket ännu lefver, och då var gossen uppå sitt femtonde år så mycket som ifrån Eriksmesso och till föreskrefne tid; och hafver denne dvinnan låtit råda sig ett oäkta barn tillförene. Blefvo dömde att rättas öfver dem, efter riksens sedvänjo lag och rätt med eld, (men) skjutes till höge öfverheten och den konungslige hofrätts förklaring. 1620 28/10. Samma tid kom för rätta en qvinna vid namn Marit Jonsdotter, hvilken hafver belägrat sig med en gifter karl. vid namn Anders Persson på Elfhyttan, den ock äger barn med henne; hvilket barn hon hafver födt ute på marken, uti Marits vret på Holmshyttan; där hafver hon stoppat gräs uti munnen på barnet, och qvafdt det, och sedan burit det bort emot Bälsjön och lagt det uti en mosse, emellan två stenar, och lagt en torf öfver och en sten ofvanuppå. Denna qvinna hafver ock annan gången beblandat sig med Erik Nilsson i Bälsjöbodar, hvilken är en gift karl, och ått (ägt) barn med honom tillförene, och de äro tremänningar, och äro utaf höga öfverheten blifne benådde. Karlarna hålla vid skogen, men qvinnan blef dömd till döden, efter det andra kapitel uti högmålom. 1621 25/1. Kom för rätta Anders Persson på Elfvehyttan, hvilken hafver besufvit en kona, vid namn Marit Jonsdotter, och gjort henne med barn, och han är en gifter karl; hvilket barn konan sedan hafver mördat och stoppat gräs uti munnen på barnet, och qvafdt det, och sedan burit det bort och lagt det uti en mosse emellan två stenar, och lagt en torf öfver och en sten ofvan uppå. Detta hafver hon allt gjort barnefadern oveterligt, och konan hafver stått sitt straff, emedan som han höll vid skogen; men han blef nu dömd efter det femte kapitel uti högmålom. Skjutes till den högloflige konungslige hofrätts förklaring. Erik Nilsson i Bälsjöbodar hafver tillförene ått (ägt) barn med föreskrefne Marit Jonsdotter, och nu annan gången gått ifrån sin äkta säng, och beblandat sig med henne, och de äro tremänningar. Och är den förra gången händt och skedt anno 1615, för hvilken gerning han är utaf höga öfverheten nådigast benådder, och hafver därföre satt och bött; och efter att han nu åter hafver gått till sitt förra bedref, och häfdat samma kona på nytt igen, kunde nämden intet fria hans lif, utan blef dömd efter det femte kap. uti högmålom. Skjutes till den konungslige hofrätts förklaring. Noraskogs arkiv. 1v. 3