39 brutit 6 bergsmän, är god torrsten. Längden 3, malmbredden 21/2, djupet 2 famnar. Lilla Kranegrufvan vid Stripeberget, är torrsten utaf strip, och under tiden brukas. Längden 10, malmbredden 2, djupet 6 famnar. Nyberget, Oxegrufvan, malmen är utbruten i botten, men en ren gafvel om 11/2 famn bred, och är det god flotsten. Grönvallsgrufvan vid Nyberget. Där uti är flotsten, dock är den något bräckter, kan brukas 2 sköfflar på hvar uppsättning och går synnerligen väl tillhopa med torrsten, blifver synnerlig godt jern efter, kan denna malm ingalunda mistas på denna orten, emedan där allt finnes torrsten och stripmalm; är ock förbjudet att ingen bergsman skall sig understå mera taga än 2 sköfflar. Längden 12, malmbredden 2, djupet 5 famnar. Desse föreskrefne grufvor äro belägne emellan Blixbölet och Hollshyttan och taga af andre skog därtill. Elfberget1. En mäkta svag malm och brukas allenast af ett hyttelag, benämdt Skärhyttan, bekomma allenast 2 1/2 och högst 3 skeppund om dygnet; likväl blifver däraf godt brukligt jern. Gräggesåsar (Grecksåsar). En grufva på Väge-Lasses skogspart. Längden 7, malmbredden 3, djupet 21/2 famnar, och är flotsten, går väl ihop med torrsten och brukas denna grufvan af de, som på Greggesåsar boendes äro. Under rubriken »Ödelagde hamrar» uppräknas bland andra äfven vid »Ringshyttan en liten kniphammar oskattlagder». Angående denna hammar hafva några anteckningar i öfrigt icke återfunnits. Om densamma verkligen varit bygd och blifvit begagnad, hvilket t. o. m. kan betviflas, så torde den hafva tillkommit under 1620-talet och blifvit ödelagd tillika med åtskilliga andra hamrar i anledning af ett 23 December 1636 utfärdadt förbud mot hamrars uppbyggande i bergslagen. Det är dock möjligt att Ringshyttehammaren varit belägen på den nuvarande kvarntomten och föranledt att denna plats fordom, ända in i senare tider, varit kallad Rackelbruket. — Vidare följer en »relation på alla masugnera, belägne uti Noraskoga bergslag anno 1637». Ur denna må här antecknas följande: Åshyttan 1 masugn, ringa skog, kunna blåsa höst och vår, bergsmän 8, och är hyttan belägen ifrån grufvan 1/4 mil. Fibbetorp 1 masugn, ringa skog, ström god, bergsmän 5 och är hyttan belägen från grufvan 1/4 mil. Holmshyttan 1 masugn, temlig nog skog, blåsa höst och vår, bergsmän 3, och är masugnen belägen ifrån grufvan 1/4 mil. — — — (Lockhyttan.) — Bälsjöboda 1 masugn, måste köpa skog af androm, temlig god ström, bergsmän 2, lagmanshemman inne hos sig. Ringshyttan 1 masugn, skog nog, kunna blåsa höst och vår, bergsmän 3, och är masugnen ifrån grufvan 1/4 mil. Fogdehyttan 1 masugn, skogen mestedels uthuggen, elak vattudrägt, bergsmän 6, och är masugnen ifrån grufvan 1/4 mil. Skoftehyttan uppräknas icke i denna relation, hvilket förhållande torde ero därpå, att denna hytta blifvit raserad och ödelagd, sannolikt redan under 1620-talet. 1 Antagligen motsvarande Blanka grufva i närheten af Svartelfven.