38 nones bergsbruk, med deras vilkor och lägenheter». Till fullgörande häraf infordrades 9 November 1637 från bergmästarne fullständiga uppgifter i detta hänseende. En dylik »relation» eller berättelse för samma är lemnades af bergmästaren Sten Andersson för hela sitt vidsträckta bergmästaredöme, omfattande nuvarande Örebro och Vermlands län, redan 5 Februari 1638. Ur denna relation, hvilken sålunda är den äldsta, och hvilken sedermera nästan ordagrant blifvit afskrifven såsom originalrelationer både 1639 och 1644, meddelas följande utdrag angående Ringshyttelagets nuvarande område. Relation på gamle grufvor belägne uti Noreskoga socken och bergslag med dess lägenheter. (Auno 1637 öfverstruket.) Stripeberget, där uti efterskrefne grufvor äro: Krangrufvan, hafver legat öde uti 40 år, men i förledit år upptagen och en ansenlig summa malm därutur bruten, alltid väl 10 veckostenar torrsten och god malm. Längden 30 famnar, malm i gaflen 13 famnar, djupet 7 famnar. Kan ock med tiden byggas vattukonst uti; malmen kan med ganska ringa ved brytas. . Nyrymningen på samma ort belägen (som) och brukas; längden 6 famnar, bredden på malmen 11/2 famn, djupet 4 famnar. Och hafver samma art både till att bryta och bränna som den förrige, är ock torrsten. Flintegrufvan är ock där sammaledes, brukas. Längden 10 famnar, bredden 3 famnar, djupet 7 famnar. Torrsten af samma art som de andre, uti bottnen utbruten, men i gaflen skön malm. — — — — — Presteberget. Åsbogrufva 1 legat öde länge, är torrsten. Längden 8 famnar, bredden 21/2 famnar, djupet 5 famnar. Bottnen är mest utbruten, dock finnes malm uti gafveln. Måsegrufvan i Stripeberget kan brytas utan ved, torrsten. Längden 24 famnar, malmbredden 3 famnar, djupet 6 famnar. Måsegrufvan noch därsammastädes i Stripeberget, torrsten. Längden 20 famnar, malmbredden 21/2 famnar, djupet 6 famnar. Långebronsgrufva, är all malm utbruten och ligger öde. Alla dessa föreskrefne grufvor vid Stripeberget äre belägne på Ringshytte ägor, och alla de bergsmän som där bruka, måste taga ved på sin egen skog, och äre intet upptagne högst 2 eller 3 tillika om året; där ock kronan till Gttorps bruk mest sin malm bryter, emedan han i sig sjelf är god och mycket vekt jern (där)af blifver. Lemåsaberget. Lemåsagrufvan, finnes torrsten, brukas, hafver (icke?) varit uppe förlidet år; längden 10, bredden 5, djupet 4 famnar. Stora Lemåsagrufva, brukas undertiden, är torrsten, längden 6, bredden 2, djupet 4 famnar. Nirymningen vid Lemåsaberget är i år (1637) uppfunnet och hafva där 1 Här synes föreligga någon förvexling i originalet. Att Presteberget redan vid denna tid varit jemförelsevis betydande framgår exempelvis af 1650 års gruftingsprotokoll. Äsbogrufvan åter, om densamma får antagas motsvara Åsboberget, är belägen på Åshytte ägor och finnes uppräknad i 1559 års register. Då i relationen vidare uppräknas 2:ne med namnet »Måsegrufvan», torde den ena af dem hafva motsvarat Presteberget.