44 Anno 1650 den 28 Februari hölls grufveting på Blexbölet med grufvelaget af Stripeberget; närvarandes bergmästaren Sten Andersson, bergsfogden Knut Larsson med grufvones sexmän, som äre 1: 1. Blef afsagdt att vid Stripeberget skall en stuga uppbyggas, och där till skall utgöras en långstock om 16 aln. och en tvärstock om 12 aln., en tilda (tilja) om 11 aln., en våg näfver på hvar hel del; och de som hafva sina delar i Prestebergsgrufvan och intet i Stripeberget skola gifva halfparten på delen, emot hvar del i Stripeberget både i virket till byggningen och betalning 6 lass malm på delen. Hafver ock bergsfogden Knut Larsson detta sig antagit att läta be:te stuga således uppsätta och förfärdiga på sin egen bekostnad som be:t är; dy hafver grufvelaget beviljat honom därföre på hvar hel del 12 lass malm. 2. Besvärade bergsfogden sig öfver Nils Eriksson och Oluf Larsson i Bälsjöbodar, i det de hafva bytt sitt jern emot hans förbud; därtill de svarade sig icke vilja göra någon tionde, efter som de äro förlänte under lagmannen, och icke äre vane att göra tionde/ Så emedan det bevisligit var, att de voro varnade af bergsfogden att de sjelfva icke skola fördrista sig något jern uppväga, utan finnes i den 35 punkten i bergsordningen 2 att alla frälses män skola gifva kronan tionde, och be:te Nils Eriksson med Oluf Larsson taga sin malm i kronones grufva: hvarföre blef dömdt och afsagdt, att de böta för förbudsbrott 40 mark och gifva till kronan hvart tionde skeppund, som 35 punkten förmäler. Anno 1651, 25 Maj, hölls grufveting vid Stripeberget. Närvarandes bergmästaren Sten Andersson, bergsfogden Knut Larsson med vanlige grufvones sexmän. Då blef ransakadt om grufvones tillstånd; då blef beviljadt att de skola i detta året sänka vattnet uti Kranegrufvan och släppa så vattnet utur Dalekarlsgrufvan därsammastädes, och i detta året bryta uti be:te Dalekarlsgrufva. Afsades att nu skall framköras på hvar hel del 2 stockar à l4 aln. långa, 1 qvarter i lisleänden och en stång på delen 24 aln. lång, hvarmed vattenkonsten skall förbättras. Hela grufvelaget skall framdraga 2 stora bölåsar, som skola (läggas) under vindarne vid Dalekarlsgrufvan. Dito tillsade arrendatoren Otto Dress3 sig vilja gifva till grufvan en hampelina emot detta virket, på sina 2 delar. 1 Dessa finnas icke antecknade i protokollen för de första 17 åren. Enligt senare protokoll, torde Stribergs grufvelags sexmän under 1650-talet ha varit de 8 à 10 första personerna bland desamma, som omtalas i den särskilda förteckning däröfver, hvilken på annat ställe finnes meddelad. 2 35 § i 1649 års jernbergsordning lyder sålunda: »Alla frälsesmän skola vara förpligtade, att gifva kronan af sina bruk tiondejern af den malm, som i kronones grufvor tages, hvart tionde skeppund, och af den malm, som tages i deras egna grufvor, hvart tretionde skeppund, för hvilket ingen må vara fri; tages malmen utur bägge, kronones och frälsemannens grufvor, och blandas i en masugns smältning tillhopa, då gifves till kronan däraf hvart tjugonde skeppund.» 3 Son till kronans förut varande »förpaktare» eller arrendator Andreas Dress på Hammarby, som kort förut aflidit. Sonen Otto innehade därefter under 1650-talet arrendet af Gyttorps kronobruk med dess underlydande.