54 2. Samma dag framter Lars Olofsson och Nils Tikesson i Holmshyttan, kärade till Tike Larsson och Jöns Olofsson ibidem, i det de hade försatt masugnen, hvilket vardt noga ransakadt och skärskådadt, befans det af ringa värde; förliktes med de förord, och dem vardt förbjudet härefter intet sjelfva vakta sitt bruk, utan de skola skaffa sig en masmästare och en uppsättare, som deras bruk skola afvakta, vid 40 mark straff. 3. Samma dag framträdde Johan Hansson i Östresund och kärade till Erik Larsson ibidem om deras blåsning 1, i det Johan länte Erik Larsson masugnen efter sig, och skulle gifva honom 1 skepp. tackjern, och fordrar Johan Hansson bälgelönen sjelf och lönen för hytteredskapen för 5 dygn. Afsades, att Erik Larsson skall gifva Johan ett för allt näml. 2 skepp. tackjern, och stånde fritt söka masmästaren Olof Hansson till nästa grufveting. 4. Samma dag erforo (tingsrätten), att en stor del af grufvelaget fans, som ville öfvergifva sina delar i Konstgrufvorna och lägga sig uti andra små jordputor, och man befinner grufvan däraf taga skada; vardt afsagdt: alla skola hålla sina rätta delar uti Konstgrufvorna vid makt med alla dess omkostnader och rensningar. och den som sedan sin del vill afstå när grufvan är rengjord och sin del då afträda, stånde då honom fritt att öfvergifva och en annan i dess ställe och till att tillträda. 5. Afsades om diket utur Kärnen att grufvelaget skola förskaffa sig några stycken dikare, som i sommar göra diket färdigt, så att de däraf i tillkommande vår kunde hafva någon nytta. 6. Afsades att grufvelaget skall utgifva på hvar hel del 1 l:℔ näfveratt täcka stugan med till konstdrängen Nils Olofsson, (som) skall härefter sitta i stugan och således akta stugan och ingen annan hyra därföre gifva. Sist förfrågade bergsmännen sig hos hr bergmästaren om fallhyggande, om dem skulle efterlåtas att svedja sin koleved. Detta resolverades af hr bergmästaren, att de blifva vid den order, som för detta hafver varit, till dess kongl. Bergskollegio behagar det att förändra. För 1659 saknas protokoll, hvilket torde bero därpå att näst följande grufting i stället hölls vid nyårstiden 1660, enligt hvad här nedan synes. Anno 1660 den 4 Januari hölls grufveting vid Blexbölet med Stripebergs grufvelag, och vardt ransakadt om grufvones tillstånd. Först pålades trävirke till konsten som följer: en 16 aln. lång stock på hvar hel del, godt moget furutimmer, och 8 stycken pumpestockar på hela grufvelaget, hvilket ofördröjligen skall framköras och af konstedrängarne upptäljas och i förvar läggas. Sedan förekom grufvefogden Mattes Drake med samtlige sexmännen och hela grufvelaget i Kranegrufvan, och föredrogo hurusom malmen i samma grufva vid Stripeberget är alldeles utgången, så att där ingen malm mer är att förvänta, och är af grufvefogden, sexmännen och de förnämste af grufvelaget besigtigad vorden och således öde synter, hvarpå ett sannfärdigt bevis meddelas kan. 1 Sannolikt i Fingerboda masugn; malmen till denna blåsning antagligen hemtad från Stribergsfältet och Lämåsen. 2 Förmodligen Svartkärn eller någon mindre nedanför belägen, sedermera uppdämd kärn.