18. Stribergs-Nybergs gruftings protokoll 1657—1664. (Ur f. d. Bergskollegii bergstingsdombok n:r 174 i Riksarkivet.) Anno 1657 den 3 Februari hölls grufveting vid Blexbölet med grufvelaget af Stripeberget, och vardt ransakadt om grufvones tillstånd, och hvad trävirke som till konstens vidmakthållande betarfvades: först en stång om 24 alnar på hvar hel del, och Ringshytte med Bälsjöboda bergsmännen framföra pumpestockar och 4 delar om en 12-alnastock. Afsades att nu i tillkommande vår, när vattnet är ute, skall strax Kranegrufvan rensas, och således grufvelaget lägga sig i två rotar: den ene roten bryter i Kranegrufvan och den andre roten i Dalekarlsgrufvan i 8 eller 14 dagar, och sedan ombyta de, att den rote, som brutit hafver i Kranegrufvan går i Dalekarlsgrufvan och den andre roten igen i Kranegrufvan, och sålunda hållandes med brytningen, så sker hvar och en rätt. Efterskrefne restera med dagsverken: Nils Persson på Gregesåsar restev en stång sedan 1653, item 2 dagsverken, Lars Hansson ibidem 2 dagsverken, Per Erlandsson och Erik Körning på Fogdehyttan 1 stång af 1653, Olof Persson på Ringshyttan 3 dagsverken; desse förskontes denne gången med varning att de framföra resten och en annan gång se sig bättre för, där de ej vele umgälla den 7 punkten i bergsordningen 1. Samma dag angaf Per Andersson på Nor att Olof Andersson ibidem bryter i Kullegrufvan2, däruti röbräckt malm är, hvilket förbjöds vid 40 mark. Sedan kom för rätten Lars Simonsson på Gregesskog och tilltalade Per Larsson, viljandes honom öfvertyga att han (Per) hans blåsning förderfvat efter han var masmästare, där till Per svarade, nekandes sig fått regera med masugnen som honom bort för Lars Simonsson; därutinnan rättens mening var, att Per Larsson blifver för Lars Simonssons åtalan alldeles qvitt och fri, efter han ej fått sitt embete uträtta. Anno 1658 den 14 Juni hölls grufveting vid Blexbölet med Stripebergs grufvelag; närvarande bergmästaren väl:d Sten Andersson och bergsfogden v:d Knut Larsson med vanlige grufvones sexmän. Först vardt ransakadt om grufvones tillstånd och hvad trävirke som till konstens vidmakthållande kunde betarfvas; fans alltså ett och annat med trävirke till konsterne uti ett godt tillstånd. 1. Samma dag framträdde Olof Embiörsson och kärade till Per Olofsson och Abraham i Blexbölstorp om en femtedel uti en grufva i Grönevalsgrufvan i Nyberget. Vardt afsagdt att Olof Embiörsson gifver till Per Olofsson och Abraham 10 l:℔ osmundsjern och sedan träda till samma femtedel. 1 Som innehåller stadgande om ansvar för den, som försummade något grufarbete. 2 Denna grufva torde ha varit belägen i Rödbergsfältet å Fogdhytte ägor.