59 persedlejernet» efter 1664 års kontrakt. I resol. häröfver, dat. 1672 13/12, förklarade K. M:t »sig detta hafva af gunst och nåde beviljat, så att de därvid skola okvalde förblifva». Kontraktet har ock sedermera varit gällande intill våra dagar, senast bekräftadt genom k. kungörelsen 1855 11/5; men sedan grundskatterna numera afskrifvits, utgör denna handling blott ett af bergslagens vigtigare historiska minnen. Utom den stora fördelen, att därigenom hafva undgått bruksarrendatorers trakasserier och prejerier, beredde 1664 års uppgörelse åt bergslagen jemväl en ganska afsevärd ekonomisk förmån, hvarom närmare redogörelse meddelats på annat ställe 1. Möjligen skall en och annan vara intresserad af att skåda en dylik handling. För deras räkning bilägges en i något förminskad skala tagen fotografisk kopia däraf. Sjelfva texten är troget återgifven annorstädes 2. 15. Bergskollegii relation öfver rikets bergslager 1666. Denna relation, som är dat. 8 November 1666, »men presenterad för den kongl. regeringen den 8 April 1667», innehåller dels »en generaldeduktion öfver Sveriges rikes bergverks beskaffenhet i gemen» och dels »specialdeduktion öfver bergverken isynnerhet». Ur den senare afdelningen, hvilken synes vara grundad på bergmästarnes relationer, som i det föregående blifvit omförmälda, meddelas i det följande några smärre utdrag angående Ringshytte med närgränsande hyttelag och därstädes belägna grufvor. Sålunda uppräknas »uti Stripeberget» dessa grufvor: 1) »Kronogrufvan», uppenbar misskrifning för Kranegrufvan; 2) Dalkarlsgrufvan, »till dessa är en vattukonst»; 3) »Femtegrufvan», felskrifning för Flintegrufvan; 4) Prestebergsgrufvan; 5) Svartberget; 6) »Lämstagrufvorne», återigen felskrifning för Lämåsgrufvorna, »af hvilka en blifver Allmänningsgrufvan kallad»; 7) Herrgrufvan och 8) Oxgrufvan. Att dessa båda sistnämda, tilika med Allmänningsgrufvan, voro belägna i Nybergsfältet, synes ha varit obekant för »specialdeduktionens» författare. — Såsom »obruklige» nämnas: 1) »Mossgrufvan, som intet har varit i bruk, sedan vattukonsten blef»; 2) Gamla Prestebergsgrufvan. Slutligen tillägges, i fråga om »bruklige» eller arbetade grufvor, i ett följande stycke: »åtskilliga grufvor på Åhsby hytteägor», dock utan att namngifvas. Att Åsboberget och Repaberget, möjligen äfven Holstaberget å Ringshytte ägor, varit inbegripna bland dessa »åtskilliga grufvor», torde kunna anses som säkert. .Bland »gamla hyttor i Noraskoga socken» må här följande upptagas i den af Bergskollegium begagnade nummerordning: 41) Fibbhyttan på Nora stads ägor, är bygd i 2,delar, af ringa skog, tager malm vid Stripeberget och Lämåseberget. 42) Åshyttan, skatte, är bygd i 7 delar, af godt vattubol dock ringa skog; tager malm vid Lämåseberget. 43) Ringshyttan, skatte, är bygd i 3 delar, af godt vattubol och lägenhet till skog; tager malm vid Stripe- och Nyberget. 44) Holms- 1 Nor. arkiv I: 445—447. 2 Anf. st. sid. 460.