60 hyttan, skatte, är bygd i 3 delar, af medelmåttigt vattubol, oläglig skog; tager malm vid Stripeberget och Nyberget. 45) Bälsjöboda, skatte, är bygd i 3 delar, af medelmättig vattudrägt, men ingen skog; tager malm vid Stripeberget och Nyberget. 46) Fogdehyttan, skatte, är bygd i 6 delar af medelmåttig vattudrägt, men ringa skog; tager malm vid Stripe- och Nyberget. Af någon märkvärdig anledning hafva ej mindre än 9 hyttor, som bort uppräknas — om icke i Noraskoga socken åtminstone såsom tillhörande Noraskoga bergslag — blifvit hänförda till — Karlskoga bergslag. Bland dessa hyttor må här icke glömmas Nya Ringshyttan, om hvilken det heter: »är för 37 år sedan uppbygd i en del, på skatte, och hafver godt vattubol och lägenhet till skog; tager malm i Stripeberget och Nyberget». Om man jemför dessa uppgifter rörande denna hytta med de, som lemnas i 1656 års bergverksrelation (sid. 50), behöfver man ej stanna i förlägenhet om källan, hvarifrån desamma härflutit. Skada blott att siffran 37 icke ökades med de 10 år, som lågo emellan de båda relationernas upprättande. Af hamrar må här nämnas »Hageby hamrar, hvilka Peter Bohm hafver brukat, 2 uti ett hus, hafva ringa skog och köpa mest, smida vid pass 900 skeppund». Här föreligger en felaktig uppgift: smidet härstädes uppgick nämligen till högst 300 skepp. om året. Vidare uppräknas »Fyllbytte hammar», åter en påtaglig misskrifning för Fibbhytte hammar. Denna uppgifves »tillkomma bergmästaren Knut Larsson, hafva sin egen skog och smida 150 eller högst 200 skepp. om året». Härjemte upptages »vid Finnån ett ränneverk, 1661 af Anders Hindersson uppbygdt, tager mest sin malm vid Nyberget uti Allmänningsgrufvan, hafver god lägenhet till skog af kronones allmänning, sammaledes ock till ström». Här får man således veta, att Allmänningsgrufvan var belägen vid Nyberget och icke vid Lämåsen, på sätt i grufverelationen förmäles. Slutligen må här ock anföras hvad i Bergskollegii förevarande relation yttras om Gyttorps kronomasugn, hvilken rent af blef utdömd. Det heter nämligen härom: 47. Göttorp, kronones masugn, brukas af arrendatorer, är af godt vattubol, men ingen skog, utan blåser af de årliga kolen, som bergsmännen utgöra, köper också kol af bergsmännen och tager malm från Jorde-, Stripe-, Prestebergs- och Dalkarlsgrufvorna. Denna lägenhet är först för den sköna strömmen och vattufallet, samt andra tillhöriga ägor helt beqväm att inrätta sådana vattuverk och manufakturer, som icke konsumera så mycket kol och skog till malmens rostande etc., och fördenskull är denna stora arrendatorshyttan bergslagen helt skadlig, att den för dess starka blåsning 1) konsumerar mera skog och kol på 1 år, än de omliggande hyttor i 3 eller 4 år, om hon rätt med nytta som sig bör skall drifvas; 2) studsar tillverkningen och tionden hos bergsmännerne i det stället, där han säljer arrendatorerne sina kol; 3) går skogen så mycket snarare åt, som eljest många år till bergsmanshyttorna måttligen brukas kunde; och då skogen är ändad, är ock så väl arrendatorens stora masugn, som där omliggande många bergsmanshyttor, de där sin skog försålt hafva, öde och onyttiga, kronan icke till ringa skada; därföre har Bergskollegium denna hyttas vidare fortdrifvande och arrende med all makt velat i k. Kammarkollegio, som sådane gamla kronobruk, hvilka före anno