66 Anno 1669 den 8 Febr. hölls samtal vid Blexbölet 1. Närvarandes bergmästaren, bergsfogden med dess vanlige sexmän, som äro: domaren Anders Eriksson, Olof Pedersson vid Ringshyttan, Jöns Hansson Blexbölet, Lars Pedersson på Nor, Olof Hansson på Fogdehyttan, Erik Larsson ibidem i stället för Anders Olofsson på Vestgötehyttan, grufvefogden Mattes Olofsson. Till konstens fortdrifvande och kronans gagn, jemte bergsmännernes nytta befans rådsamt att påläggas följande trävirke: 1. Angående Dalekarlsgrufvan skall i vår vid läglig tid begynnas med dess arbetande, och bepröfvades och för godt funnet därtill vara angeläget att framföra virke, en stock på hvar hel del om 16 al:r lång och uti lilländan 11/2 qvarter. 2. Till nytt konsthjuls görande är grufvelaget pro quota pålagt till dess görande omkostningar, af obytt malm vedergällandes hvad som skäligen pröfvas kan. 3. Belangande Svartbergsgrufvan skall vid första tillfälle tillstundande vår oförsummeligen vid grufvefogdens anfordran därå arbetas. I det öfriga angående trävirke finnes denne gången icke nödigt att besvära bergsmännerna. 4. Bogrufvan skall ock vid första lägenhet, som tiden medgifva månde, i vår anställas med arbetet. 5. Förmedelst de omtalte grufvors fort- och idkesamma drifvande och arbetande upphöres med de öfrige grufvor till vidare godtfinnande, emedan tiden därtill icke allt hinner eller medgifver. Äfven detta. protokoll är underskrifvet »Joel Stheensson». Härefter saknas alla gruftingsprotokoll för återstoden af bergmästaren Knut Larssons tjenstetid. Förenämde Joel Stensson, som förordnades till bergsfogde, då Knut Larsson blef ordinarie bergmästare, afled i slutet af 1671 och skulle efterträdas af sin svåger Peder Larsson, stadsnotarie i Lindesberg, men »efter det han ej gittade præstera caution» eller uppbördsborgen, blef redan 1672 13/3 Nils Bengtsson Norman i stället förordnad till bergsfogde och tiondeskrifvare. Denne i flera afseenden märklige man innehade därefter tjänsten i 20 år eller till sin död 1692 15/4 2. * * * Det har visserligen varit utg:s afsigt att för detta tidsskede eller åtminstone från medlet af 1600-talet meddela uppgifter angående storleken eller beloppen af de årliga brytningarna i här ofvan omtalade grufvor, men denna afsigt har icke kunnat utföras, af den enkla anledning att dylika uppgifter helt och hållet saknas. Man hade ännu icke ens lärt sig att väga den uppfordrade malmen vid grufvorna, än mindre att föra några anteckningar däröfver. Först inemot slutet af det följande århundradet började man komma därhän, ehuru äfven då uppgifterna härom till en början äro ganska sväfvande och obestämda. 1 Med »samtal» förstods fordom äfven grufting eller i mera inskränkt mening en grufstämma. Jfr Om Noraskog I: 103. 2 Jfr Nor. arkiv III: 315—343.