67 På enahanda sätt förhåller det sig äfven med uppgifterna angående tackjernstillverkningen. Här skulle man dock kunna hafva en viss ledning af det årligen redovisade tiondejernet; men tyvärr saknas äfven i detta afseende speciallängder för många år. Endast en summarisk uppgift, underskrifven af bergmästaren eller bergsfogden, på det årliga tiondejernsbelopp, som från hvarje bergslag redovisades i kronans räkenskaper, finnes bilagd som verifikation. Först längre fram i tiden skärptes kontrollen häröfver, hvarefter mera noggranna längder öfver blåsningarnas längd och de utgjorda tiondebeloppen upprättades, som blefvo bilagda de årliga räkenskaperna. Dessa längder blefvo därjemte »till yttermera visso» upplästa och justerade vid grufve- eller häradstingen samt beseglade med häradets eller bergslagens sigill innan de godkändes såsom behöriga verifikationer. Erfarenheten torde nämligen hafva ådagalagt, att den förut brukade kontrollen öfver denna ingalunda obetydliga uppbörd icke varit tillfredsställande. 18. 1669 års grufverelation. I bergmästarearkivet på Knutsberg finnes i ett mindre (4:o) pappband (n:r 114) samlade åtskilliga »utdrag af relationer öfver grufvorna uti Nora bergslag ifrån år 1669 till år 1730», som enligt anteckning å första sidan blifvit »sammandragne utur de till höglofl. kongl. Bergskollegium inkomne relationer af Jakob Vilhelm Dalman», hvilka utdrag sannolikt blifvit gjorda på föranstaltande af dåvarande bergmästaren P. J. Christiernin. Ur denna samling meddelas i det följande hvad som finnes antecknadt om de i Stribergs tingslag belägna grufvor af bergmästaren Knut Larsson 1669: 1. Kraneberget kallad, finnes nu vara 16 famnar djup; strecket 20 famn. långt och 2 4/2 famn bredt. 2. Dalkarlsgrufvan, som ligger bredevid och äro om en vattuöst bygde, är 13 famn. djup. Strecket 12 famn. långt, 2 famn. bredt. Till dessa 2:ne grufvor är en vattukonst, som drifves af en bäck, hvilken faller utur en mosse, som ock igenom ett stort dike, som bergsmännen hafva gräfvit igenom en mosse vid en annor liten bäck och till samma vattukonst. . a’ Flintegrufvan 12 famn. djup; strecket 10 famn. långt och 4 famn. redt. 4. Stora Mossegrufvan på samma streck, är 8 famn. djup och skall vara skön malm; strecket 20 famn. långt och 4 famn. bredt. Hafver intet varit i bruk sedan vattukonsten bygdes i den andra grufvan. 5. Prestebergsgrufvon är 8 famn. djup; strecket 7 famn. långt och 2 famn. bredt. 6. Gamla Prestebergs grufva är 6 famn. djup och hafver intet varit i bruk på 30 års tid; skall vara af gråberg meste parten igenstulpen, och är under en mosse belägen, så att de intet mäkta hålla vattnet ifrån sig. 7. Svarteberget är 7 famn. djup; strecket 6 famn. långt och 1 famn bredt. — Uti ofvanskrefne grufvor är god malm, allt ett slags torrsten, undantagandes i Svartberget, däruti är flotsten och god malm. Uti Nyberget är 4 grufvor och på Holmshytte ägor belägna: 8. Nybergs grufva 5 famn. djup, strecket är 6 famn. långt; brukas