89 torde få anses som den förste nybyggaren härstädes, ehuru hans eller ställets namn icke kan återfinnas hvarken i de föregående eller närmast följande skattelängderna. Först i 1558 års jordebok finnes antecknadt, att ett torp Bastenäset vid Fogdehyttan blifvit upptaget af en Peder Månsson, antagligen densamme som förut omtalats, äfvensom att torpet sistnämda år blifvit skattlagdt till en ränta af 1 hundr. (= 120 st.) osmundsjern, hvilket skattebelopp sedermera årligen redovisas till dess man i 1575 års räkenskaper finner detsamma afkortadt, med anteckning att torpet »ligger öde». Denna anteckning upprepas äfven i de följande årensfogdehandlingar med det betecknande tillägget att torpet låg »för fäfot». Sedermera under 1580-talet uppföres torpet Bastonis ånyo i jordeböckerna med sin gamla ränta 1 hundr. osm. I 1597 års bjelpeskattslängd upptages Hans nybyggare vid Bastnäs med ett skattebelopp af 3 mark och i 1606 års mantalslängd uppräknas bland »knektar» mönsterskrifvaren Lasse Abramsson såsom innehafvare af torpet, för hvilket han i egenskap af knekt åtnjöt skattefrihet, likasom för sina personliga utskylder. I 1609 års räkenskap finnes antecknadt att nämde mönsterskrifvare blifvit »död i Lifland 1608». Af domboken för Noraskogstinget 1 Juni 1615 kan inhemtas, att »hustru Kerstin, Lasse Abrahamssons efterlefverska, klagar att Anders i Bastenäs hafver länge besutit hennes hemman, och hafver köpt det utaf henne för 8 fat jern, och gifvit henne där uppå 24 l:℔; blef sagt, att han skall betala henne alltsammans till midfasto, eller vika därifrån». Detta utslag gick emellertid icke i omedelbar verkställighet; man finner nämligen ett par år senare, vid tinget 10 Mars 1617, utslaget upprepadt i dessa ordalag: »hustru Kerstin, Lasse Abrahamssons efterlefverska, skall hafva sitt hemman Bastenäs igen, efter hon icke kan bekomma utaf Anders i Bastenäs sin betalning». Huruvida denne Anders härmed lemnade Bastnäs torde dock vara osäkert. Åtminstone kan man finna af domboken för 1619 7/6, att »Anders Hansson i Bastenäs» erhållit för »en systerdel», förmodligen hustruns arfslott i ett hemman på Grängshyttan (i nuvarande Hjulsjö socken) 2 fat osmundsjern. Af ett annat tingsprotokoll för 1616 22/1 kan man ock inhemta, att »samma tid blef afsagt för rätten, att Oluf Larsson på Kådefalla skall gifva Lasse Hansson i Hageby 2 fat osmundsjern uti bårdskärarelön, för det han hafver läkt Anderses hustru i Bastenäs». Man får dock icke veta hvari den sjukdom bestått, för hvars botande ett som det synes ganska rundligt läkarearvode blef ådömdt, men förmodligen har den varit föranledd af något slags misshandel från Olof Larssons sida. Man styrkes ock i denna tro däraf att nämde Olof »var stämder till tinget att svara Anders uti Bastenäs», men uteblef och vardt därför »saker till 3 mark» böter. I 1624 års hemmanslängd upptages Bastnäs till 1/4 hemman, hvars innehafvare då nämnes Mats Hansson. Angående honom har någon underrättelse ej kunnat erhållas, men sannolikt var han en måg till eller på annat sätt beslägtad med förenämde Anders Hansson, eller ock kunde Mats ha blifvit gift med »Anderses hustru», sedan hon nämligen blifvit enka. Dylika invecklade slägt- och rättsförhållanden voro i forna dagar icke ovanliga, hvarom vid andra tillfällen meddelade slägtanteckningar innehålla åtskilliga redogörelser, och om hvilka man af domböckerna kunnat