90 erhålla ganska fullständiga underrättelser. För öfrigt hänvisas till hvad som förekommer redan å en följande sida. Vid Noraskoga häradsting 7 Juli 1647, i närvaro af Nora läns landshöfding Krister Bonde, Presenterades uti rätten ett tillståndsbref på kronotorpet Bastenäs, gifvet anno 1580 den 10 Augusti att upptaga, af fordom befallningsmannen Anders Larsson Gammal, på hvilket torp Fogdehyttan klandrar, emedan det (är) upptaget på deras skog och utmål, och förmena sig därutinnan hafva sin skatterättighet. Hvilket ärende rätten så väl som välborne herr landshöfdingen tagit uti betänkande; och alldenstund samma torp Bastenäs, så väl af förbe:te bref som eljest bevisliget finnes, varit öde och skattevrak 1, dock Fogdehyttan intet sådant i rättan tid förekommit, utan (torpet) alltså under kronan kommit och till dato kronotorp varit, kan där på af rätten ingen förändring ske, utan blifver krono och välbe:te Nils Hansson, åboenden, därpå omolesterad. Hyttelagets försök att återvinna torpet Bastnäs blef sålunda afslaget. Det förnyades icke vidare, ehuru Bastnäs kort härefter ånyo blef »öde och skattevrak». Härom innehåller nämligen häradets dombok för 1657 9/6 följande redogörelse: S. d. Presenterade befallningsmannen välaktad Arvid Bengtsson välborne herr landshöfdingens tillåtelsebref af dato Nora den 23 Febr. 1656, hvarutinnan honom efterlåtes det 1/4 kronohemmanet Bastenäs, för där afgående utlagor att bruka och behålla, hvilket är ett afgärda hemman, och med sine ägor icke utan hank och stör berättigad; hvartill och välbem:te befallningsman hafver köpt ett stycke afrösad jord, beläget vestan nordan till för Bastenäs, efter gamle vintervägen norr igenom efter husen ibm, utaf Rafvald på Fogdehyttan, för osmundsjern Tolf hundrade, ett qvinfolkströjkläde för 10 d:r aln, så och ett förkläde af kronorask. Begärande att rätten ville honom om samma hemmans lägenhet i hus och ägor, när han det tillträdde, ett sannfärdigt bevis meddela; hvarom nämden och gemene allmogen tillspordes, de där enhälleligen samt- och synnerligen betygade, att förbe:te hemman var, när befallningsmannen det tillträdde, till hus och gärdesgårdar nederrött, åkern i fast linda, ängen helt skoggången, och således helt öde och för skattevrak. Hvar uppå befallningsmannen ett bevis under bergslagens sekret beviljades. Det kan synas underligt att Fogdhytte bergsmän ej begagnade tillfället att under sådana omständigheter återvinna torpet Bastnäs till bolbyn. 1 stället är en af dem villig att sälja ytterligare jord till torpets utvidgande. Att köparen å sin sida förstod att vid köpets afslutande vända sig till rätt person i huset, vittnar nog den omständigheten att en stor del af köpesumman erfordrades till utstyrsel åt säljarens hustru. Emellertid hade Bastnäs nu kommit i sådana händer att det icke vidare kunde återfalla till Fogdhytte by. Huruledes den i 1647 års dombok omförmälde åbon Nils Hansson blef nödsakad att slutligen afträda Bastnäs, kan man spåra i senare domböcker. Den i 1624 års hemmanslängd uppförde ägaren af samma 1/4 hemman hade nämligen några år senare aflidit och såsom arfvingar efterlemnat enka och 2:ne döttrar. Enkan blef omgift med förenämde Nils Hansson, hvilken 1 Jfr sid. 89.