102 Vid gruftinget 1692 3/6 »pålades till konstens och kranens reparation vid Nyberget för tillkommande år, näml. af Vestgöthyttelaget 2 kilpumpar om 9 aln., 2 låspumpar om 8 1/2 aln., hvilket virke vid första åkeföre skall framföras». Frågade välb. hr bergmästaren grufvelaget uti hvad stånd Nybergsgrufvan förlidet år har varit, hvaruppå svarades att uti de orter hvarest i fjol samma grufva arbetades och bröts, var fuller malmen något bräckter, men uti botten af henne finnes [fast ej så stor] än god och skön tillsättningsmalm; blef alltså beslutit, att berörde grufva intet skall ödeläggas utan allenast till ett annat år blifva ståendes, efter som i år ingen uti henne begynt att arbeta, till hvilken ände ock grufvelaget allvarligen förbjöds något af kranen att rubba, som ock vid 40 m†℔ plikt att ingen gråbergssten däruti kasta, mindre något lass eller bår stjelpa, på det att i tillkommande år med arbetet ju förr kan begynnas. S. d. Inskrefs Anders Timansson på Bälsjöbodar för 1/8 del uti lilla grufvan vid Nyberget, hvarjemte han förmantes att där han skulle få någon mer malm än som han sjelf hinner afblåsa, det han densamma till ingen annan försäljer än som till dem, hvilka hafva delar uti bem:te grufva. S. d. Begärde Nybergs grufvelag att dem måtte tillåtet blifva att af grufveallmänningen taga så mycket timmer, som de kunna bygga sig en liten bod med, till att förvara hytte-(grufve-)redskapen uti, hvilket dem som en billig ting beviljades, dock att till mera icke taga, vid plikt tillgörandes. I fråga om sistberörda medgifvande till timmerhygge på »grufveallmänningen», torde vara tvifvelaktigt hvilken allmänning som åsyftas: den här ofvan omförmälda s. k. allmänningen omkring Nybergsgrufvor, eller den sedermera med namnet Lomfly allmänning betecknade trakt, hvilken på grund af Bergskollegii skrifvelse till bergmästaren Erik Sneckenberg 1689 1/6 numera anses tillhöra Klacka-Lerbergs grufvor. Sannolikast torde vara att gruflaget begagnade sig af det timmer, som närmast kunde vara att tillgå. För öfrigt torde böra erinras att till den redskapsbod, som gruflaget anskaffade nägra år förut, det erforderliga timret taxerades af delägarne 1. Vid gruftinget 1693 2/6 »förordnades uppå grufvelagets begäran till grufvefogde uti Nybergsgrufvan drängen Erik Larsson vid Blexbörd, hvilken ock efter grufvelagets begäran med hand å bok aflade sin cd». S. d. Blef beslutet att de, som hafva delar uti Nybergsgrufvan, skola nästkommande femtedag pingst sig därsammastädes infinna, att påbegynna vattutömningen och grufvearbetet. På gruftinget 1694 5/6 föreskrefs, att »de, som hafva fått delar i Nyberget och Allmänningsgrufvan och intet hafva något påkostat den redskap, som där nu för tiden finnes, skola samma omkostnad uppfylla till sina medintressenter i grufvan med ett knoster af hvar fjerdedel eller ock 2 bårstänger». Därjemte »inskrefs Sven Månsson (i Holmshyttan), efter grufvelagets bevillning, för 1/4 del uti Nybergsgrufvan till den 1/4 del han där förr hafver». Vid det följande gruftinget inom Nybergs och Stribergs tingslag, som 1 Jfr sid. 98.