122 att vid denna hytta ingen var boende, såsom vid flertalet af öfriga hyttor. Fibbehyttan upptages 1570 t. o. m. såsom »öde», hvilket dock torde få anses betyda, att någon blåsning samma år därstädes icke ägt rum. I 1609 års jordebok uppräknas som delägare i Fibbehyttan 2 bergsmän i Skoftetorp, 1 i Sigge- eller Siktareboda, 1 i Fibbetorp, 1 i Stensnäs, 1 i Elfvestorp och 4 vid Nora kyrka, hvilka senare tillika voro jordägare i Elfvestorp. Af tiondelängden för sistnämda år (1609) framgår emellertid, att 6 bergsmän, däraf 1 i Skoftetorp, 1 i Fibbetorp, 3 i Elfvestorp och 1 i Hagby, under 21 dygns blåsning åstadkommit en tillverkning af 122 skepp. 17 lisp. tackjern i Fibbehytte masugn. Blåsningarna härstädes minskades dock småningom, till dess de alldeles upphörde. Hytteandelarna samlades efter hand hos ett fåtal ägare och man finner sålunda 40 år senare, att halfva hyttan ägdes af borgmästaren i Nora stad, kronobefallningsmannen Nils Månsson, som afled 1654, samt att genom en »förliknings- och köpeskrift» 1655 25/8, utgifven af borgaren i Nora Erik Andersson — gift med enkan efter nyssnämde Nils Månsson — till dåvarande bergsfogden Knut Larsson, denne förvärfvat sig »halfparten uti Fibbehytta hytta med därtill hörige kommoditeter och lägenheter, såsom fundament vid hyttan, hytta, ström, smedjerum, tre gamla kolhus, en gammal bod, ett gammalt qvarnhus, rostrum, så ock alla dess adpertinentier inom hyttebleket» för en köpesumma af 65 daler kpmt. Vid ett grufting, som hölls 1661 12/8 »i bergsfogdens torp» (Sjöbacken, senare Knutsberg) Framträdde Olof Ivarsson i Nora stad och kärade till Nils Hansson i Skoftetorp om 1/8 del uti Fibbehyttan, och som Olof förmenar sig hafva sin del hehållen uti bölejern, grundtacka, hjul och hjulestock. De förliktes inför rätten och Nils Hansson gifver Olof Ivarsson ett för allt, näml. 1 skepp. tackjern och därmed vare Olofs vidare åtalan alldeles fri. Genom denna uppgörelse blef Nils Hansson ägare af den andra hälften i hyttan. I 1673 års bergverksrelation omtalas Fibbehyttan vara En gammal hytta, belägen på Nora stads ägor, bygd uti 4 delar, drifvas med underfall och hafva en dammsjö Åsbosjön benämd, hafva ganska ringa skog, taga sin malm vid Stripberget och Lämåsberget 1/2 mil från hyttan. Vid denna tidpunkt upphörde blåsningarna i Fibbehytte masugn, hufvudsakligen genom den samtidigt tillkomna s. k. plåthammaren härstädes; men omkring 30 år därförinnan hade Fibbehytte stångjernshammare blifvit anlagd vid samma vattendrag, hvilken omständighet jemväl torde haft sin inverkan på hyttans ödeläggande. Redan 1645 3/11 hade nämligen Bergsamtets privilegium utfärdats »för bergsfogden vid Nora Knut Larsson på en hammar, som han uppå hr Karl Bondes sedel och tillstånd uti en sig tillhandlad skatteström på södra sidan gent emot Fibbehyttan hafver uppsätta låtit, med 6 års frihet för tiondejernet ifrån den tiden räknadt hammaren är kommen till gångs». Genom Bergskollegiets resolution 1656 10/12 erhöll Knut Larsson tillstånd att, då han »ej hunnit längre än till grundens och dammens upprättande», upprätta en kniphammare härstädes, med 3 års frihet från hammarskatt, hvarefter hammarbyggnaden ändtligen synes hafva kommit till utförande. Därefter