136 35. Ringshytte hyttelag 1675—1700. Af i det föregående meddelade gruftingsprotokoll erhållas åtskilliga underrättelser jemväl om detta hyttelags angelägenheter, hvilka just icke alltid sammanföllo med de intressen, som vid gruftingen bevakades af, exempelvis, Stribergs, Nybergs eller öfriga grufvelag. En sammanfattning af hvad dessa protokoll innehålla om hyttelaget under de första 5 åren af den tidrymd, som rubriken här ofvan angifver, torde dock först böra meddelas innan ytterligare utdrag göras ur senare handlingar. Man finner sålunda, att Ringshytte bergsmän 1675 4/8 besvärat sig däröfver att de ägde ringa skog och ville att bergmästaren skulle hjelpa dem till sådan af Finnåns hammarskog, en anhållan, som i händelse den gjorts 20 år tidigare, möjligen kunnat till någon del villfaras, innan nämligen hammaren kommit till stånd, men som dåmera måste förfalla, enär ansökningen kom — för sent. Densamma förnyades vid 1678 års gruftingsransakning i Nora, naturligtvis utan framgång. Vid gruftinget i Bleksbölstorp 1676 7/2 klagade konstvaktaren, hvars aflöning utgick af statsmedel, öfver Ringshytte bergsmän att de hvarken ville framföra stockar eller bruka sina delar i odalgrufvan vid Striberget, utan att de i stället föredrogo att söka malm i »jordkupor» närmare vid hyttan. De ålades visserligen vid vite att fullgöra sina skyldigheter såväl att bruka sina delar i odalgrufvan som att utgöra belöpande konstvirke och löna gruffogden — hvilken tillika var konstvaktare —, men det anförda utgör dock ett karakteristiskt drag af det småsinne, som i alla tider synes ha varit utmärkande för flertalet af Ringshytte bergsmän. Vid samma tillfälle besvärade sig ock en del af dem däröfver, att somliga i otid utsläppa vatten om sommaren, hvilket ock blef förbjudet, så framt ’icke öfverflöd fanns däraf. Vid gruftinget 1677 26/6 blefvo de ålagda att rensa sin hyttebäck både ofvan- och nedanför hyttan från stybbe, sinder o. dyl., som man icke aktade för rof att för bekvämlighetens skull vräka ner i vattendraget 1. Vid samma ting sattes ock 40 mark smt vite mellan 2:ne grannar, Sven Olsson och Sven Andersson i Ringshyttan, i ändamål att de måtte upphöra med sina trätor vid hyttan när blåsningen pågick. På gruftinget i Bleksbölstorp 1678 19/6 sattes, efter samtl. Ringshytte bergsmäns begäran, deras hopaskog till hyttan i förbud, så att ingen fick hugga därpå vid 40 mark vite. Vid nästan alla hyttor var det nämligen gammal sed att en viss skogstrakt i närheten af hyttan afsattes för gemensam räkning, därifrån erforderligt virke kunde erhållas för reparationer och nybyggnad af masugnen. Vid samma ting förbjödos äfven Ringshytte bergsmän att lägga sinder i hyttedammen vid enahanda påöljd. Angående hyttelagets deltagande i den vid Stribergs grufting 1679 6/2 aflåtna gemensamma protest mot den ifrågasatta hammarbyggnaden vid Vestgötefors hänvisas till sid. 118 här ofvan. Vid grufting i Bleksbölstorp 1681 14/6 1 Jfr noten å sid. 76.