142 På gruftinget 1686 14/6 Förmante ock hr bergmästaren kringliggande hyttor att de ändtligen tillhjelpa att hålla Bälsjöboda hytta vid makt med skog, emedan som de ingen skog hafva, och så framt det ej förr kan ske, så lärer det vid refningen företagas; ty en sådan hytta, som så länge sedan är på allmänningen tillåten att byggas, understår sig ej hr bergmästaren att utdöma, utan måste (hyttan) efter vanligheten bekomma därtill sin skog: dock tages granneligen alla vindfall och skatar först upp och kolas förr än ståndskogen angripes. — — — S. d. Framsteg Anders Jakobsson med Nils Andersson och Jakob Olsson på Bälsjöbodar och besvärade sig öfver Holmshytte bergsmän, hvilka hafva (huggit) förnär sina rösen in uppå Bälsjöboda ägor, och Bälsjöboda bergsmän intet hafva någon skog att fortsätta sina blåsningar med; blifvandes detta ärendet lemnadt tills någon landtmätare kommer, och de emellertid betjena sig af den skog, som de tillförene vanligen kolat utaf, särdeles vindskogen. I sitt till den »hammarkommission», som sammanträdde i Nora 1687 3/9, aflåtna memorial framhöll bergmästaren Sneckenberg, att »ehuruväl Bälsjöbodahyttan är på allmänningen i förtiden utan någon viss tilldelt skog funderad, så blåses dock af de 3 grannar helt ringa däruti, så att den antingen kunde ödeläggas och de i de omliggande hyttor sitt ringa bruk afblåsa, eller att den kunde en skogspark tillegnas, den förmodeligen lärer finnas, när mätningen kommer, emellan Grecksåsar och Bleksbergs skillnad, eller om rådligare att Nybergsgrufvorna, som god flotsten gifva, ock blifva med en tjenlig skog ackomoderade, som de h. hrr kungl. kommissarierne rekommenderas». Bergsmännen protesterade vid detta tillfälle mot sin hyttas ödeläggande och aflemnade, till sina rättigheters styrkande, en bevittnad afskrift af 1593 års lagmansbref 1, hvarmed de ville ådagalägga sin rätt att behålla sina gamla skogshäfder till blåsningarnas fortsättande. I Bergskollegii förut flera gånger anförda skrifvelse af 1689 1/6, hvarigenom de vid kommissionsförrättningen afhandlade skogsfrågorna erhöllo sin lösning, föreskrefs, sedan vissa allmänningstrakter disponerats till förmån för Stripebergs och Klacka grufvor, att dessa trakter skulle af landtmätare »aftagas», hvarom dels landshöfdingen anmodades att gå i författning och dels bergmästaren erhöll »kollegii befallning, att ju förr ju hellre söka verkställigheten däraf». Skulle det vid denna förrättning befinnas att de afsedda skogstrakterna icke gjorde tillfyllest för grufvornas behof, skulle Bälsjöboda hytta, såsom belägen mellan grufvorna, »emot vederlag till de fattige där boende bergsmän ödelemnas, och den därtill brukade skogen under bemälte grufvor läggas». Verkställigheten af så väl det ena som det andra drog emellertid om ganska länge. Den mycket omskrifna landtmätaren lät vänta på sig och den honom anförtrodda »refningen» kom icke till utförande förr än åren 1704 och 1705. Under tiden fortsatte Bälsjöboda bergsmän sina blåsningar på vanligt sätt, tills de några år före den stora rågångsregleringen lyckades erhalla en särskild skogstrakt på Lomflyskogen till sig upplåten, hvarom vidare underrättelser meddelas på annat ställe. På gruftinget 1691 16/6 1 Intaget fullständigt här ofvan sid. 20.