144 vintertiden, då sjöar, kärr och mossar äro tillfrusna. Därigenom kan de blifva möjligt att till och med erhålla goda kommunikationer med under andra årstider i det närmaste helt och hållet otillgängliga skogstrakter. 37. Holmshytte hyttelag. Med hänvisning till hvad här ofvan anförda gruftingsprotokoll för åren 1675—1680 innehålla om hyttelaget och bergsmännen härstädes, meddelas i det följande hvad om detta hyttelag under därefter följande 20 år kunnat hopletas. Vid gruftinget 1682 7/2 Kärade Sven Månsson på Holmshyttan till Lars Jakobsson på Brunshyttan angående något förelupet slagsmål vid förra blåsningen, som tillkommi igenom någon masmästarelön Sven till honom uppvägit, näml. 1/2 skét tackjern och ett litet stycke för 21/2 dygn. Sven sade att Lars tagit till e stäkilstång och ville slå honom, men slog intet till, utan fattade honom i bröstet, säjandes: du skall gifva mig så mycket som de andra; mer rörde han honom intet. Sedan sade Sven Månsson att han skolat kallat honom oqviädinsord. Lars Jakobsson svarade sig inga oqvädinsord på honom sagdat, ej heller honom slagit, utan allenast hött honom, och såsom Sven Månsson icke honom med skäl sådant öfvertyga kan; ty pliktar Lars Jakobsson för sitt oljud vid hyttan 3 m℔ smt, och vare därmed åtskilde; men förbjöds vid 40 me smt plikt ingendera den andra med ord eller gerningar angripa, utan varnades fredligen umgås. Och som samtl. Holmshytte grannarne inför rätten bekände sig masmästarelönen, innan jernbytet varit och tionden aflagdts, alldeles emot förra grufvetings förbud, uttagit, det de ej beneka kunde sig icke afvetat; ty belades de samtel. med 40 m† smt plikt. Och förbjöds ytterligare så väl där, som vid alla andra hyttor, icke sig fördrista här efter aflägga hvarken masmästarelön, uppsättarelön eller något till sitt behof, innan prof gjordt och kronans tionde aflagd är, vid samma plikt tillgörande. S. d. Insattes Olof Larsson på Holmshyttan till hyttefogde därsammastädes uti Sven Månssons ställe. Vid gruftinget 1682 9/6 »sattes efter anhållande af Olof Larsson och hans närvarande grannar vattnet vid Holmshyttan i förbud, vid 40 mÖ smt, att icke det röra eller utöda, undantagandes en smidesdag, som de begärde». I sammanhang härmed må ock antecknas att hyttelaget, antaglgen under 1600-talet, låtit upprätta en s. k. vänddamm eller »vattendelare» i närheten af det sedermera tillkomna Vänddamms- eller Vänddalstorpet, hvarigenom det från ofvanliggande kärr och mossar kommande, vid höst- och vårfloder ganska betydliga vattnet afleddes från sitt af naturen danade utlopp till den mellersta Dammsjön — därifrån vattnet utfaller i Rågrecken — till den vid byn liggande Dammsjön, hvars vatten utfaller i Holsjön och vidare i Bälsjön. Detta senare vattensystem har sitt slutliga utlopp genom Mälaren vid Stockholm i Östersjön, då däremot Rågreckens och nedanför liggande Greckens vattensystem utlöper i Venern och vidare genom Göta elf vid Göteborg i Kattegatt.