148 Nilsson) i Skofttorp klagade att dess grannar, samt Skofthytte, Ås och Åshytte åboer intet vilja vid sitt förblifva, utan besvära sig att detsamma är dem alltför svårt och besvärligt, så att de intet mäkta därmed utstå; dock voro inga af dem tillstädes, förutom nämdeman Olof Nilsson, ändock stämningen offentligen i sockenstugan uppläsen blifvit. Alltså och till följe af K. M:ts förordning af d. 4 Juli 1695, angående vidlyftigheters afkortande vid rättegångar, blef slutet och afsagdt, att Ringshytte-, Holmshytte- och Bälsjöboda åboer blifva efter tillbud vid sina afdelte och igenom förlikningen antagna vägstycken; åliggandes jemväl de andra vid sitt afdelte vägstycke, ifrån Fibbetorpsbron till Ringshytte vägskillnad, efter förlikningen att vidkännas och det omlaga, så att det väl behållet blifver, hvilket af dem allt framgent fullgöras bör, så framt de icke vid nästa ting kunna visa sig denna gången haft laga förfall, och gitta så goda skäl framte, som därutinnan ändring göra kunna; börandes utan dess hvar och en af de frånvarande för uppropets försummande erlägga en daler smt hvardera. Sedermera kan inhemtas af domboken för 1697 26/6 att S. d. Angåfvo Per Nilsson i Skofttorp, Måns Larsson på Ås och Mats Matsson ibidem, att Åshyttelagarne, kärande till Ringshytte, Bälsjöboda och Holmshytte hyttelag, angående broning emellan Fibbehyttebro och Sandvad, äro förlikta. Ehuru domboken icke innehåller något om vilkoren för denna förlikning, torde kunna antagas att den ursprungliga gränsen för den s. k. Ringshytte vägskillnad varit utsatt vid den punkt, hvarest en då begagnad sommarväg från Åshytte masugn sammanfallit med den från Ringshyttan löpande vägen. Nämda sommarväg, hvaraf spår numera endast med svårighet kan återfinnas, utmynnade ett stycke nordvest om det nuvarande småskolebuset vid Norra Äs. Genom förlikningen flyttades vägskillnads- «punkten i sydost till det s. k. Sandvadet, där den egentliga byvägen från Södra och Norra Ås sammanlöper med Ringshyttevägen. Härigenom förlängdes vägsträckan för Ringshytte hyttelag, men förkortades i stället för Åshyttelaget. Den sålunda ändrade öfverenskommelsen har därefter varit tillämpad närmare 200 år eller till 1865, då denna väg ödelemnades och underhallet flyttades till den nyanlagda Ringshyttevägen, hvarom vidare underrättelser meddelas i en följande afdelning. 39. Bergslagens ekonomiska förhållanden i allmänhet vid slutet af 1600-talet. I det föregående har meddelats anteckningar angående hvarjehanda ekonomiska förhållanden vid berörda tidpunkt inom flertalet af de gruf- och hyttelag, som tillsammans i det närmaste motsvara nuvarande Ringshytte hyttelag. I det följande åter sammanföras strödda anteckningsblad, hvilka måhända lika mycket röra Noraskogs bergslag i allmänhet som de nyssnämda gruf- och hyttelagen gemensamt eller enskildt hvar för sig. Dessa senare blad borde sålunda företrädesvis hafva ingått i en hela bergslagen omfattande historisk beskrifning, men då utg. för sin del icke vågar