176 bergsfogden Frumerie, efter bergmästarens ordres, var på platsen och gjorde det andra förbudet. Resolutio. Såsom Erik Larsson genom sin hustro tillstått det han fällt uppå den trakt, som af Grexåse-bergsmännen varit upplåten till Bälsjöboda hytteboerne, och det sedan bergmästarens första förbud uppå samma trakt i socknestugan upplästes, kunnande icke heller af det producerade dokumentet rönjas det han till bem:te trakt finnes vara berättigad, utan förnimmes mera däraf det han lydt under Grexåse-hemmanen; alltså sakfälles han för förbudsbrottet, som till 40 m℔ smt var utstäldt, till bem:te 40 må smt, skolande han sig intet vidare med det gjorda hygget hafva att befatta, utan blifva Bälsjöbodaboerne tillåtet detsamma att uppbruka. Sedermera vid ett grufting i Kåfalla 1716 7/5 Insinuerade bergsmännen från Bälsjöbodar det röseläggningsinstrument, som sexmännen Lars Svensson på Timanshyttan och Hans Larsson på Kåfalla hafva upprättat i anledning af högl. k. Bergskollegii bref d. 14 December 1701 och därpå följde grufvetingsrättens resolution d. 13 Maj 1702, jemväl bergmästaren Stockenströms ordres af d. 5 Maj 1715, till hytteskog för Bälsjöbodars bergsmän, som inrymde aäre uti Holmshytte masugn; hvilken skogstrakt Grecksåsa bergsmän dem godvilleligen efterlåtit. Så emedan de omkring berörde skogtrakt belägne skogars possessorer vid denna förrättningen ej varit tillstädes, ej heller någon bevakat hvarken Klacka grufveallmänning eller den som Finnåns hammarverk underlagder är; fördenskull kommuniceras det nu upprättade rösningsinstrumentet med Klacka grufvors sexmän samt bruksarrendatoren Fröberg, att det noga igenomse, och där något vore därvid att påminna, sådant skyndesammast hos hr bergmästaren tillkännagifva. Emellertid står bem:te skogstrakt under förbud, så att Holmshytte bergsmän den ej åverka, till vidare resolution häröfver utfaller. Någon »vidare resolution» om ifrågavarande skogstrakt har ej återfunnits, hvadan det torde få anses som säkert, att erinran mot förenämda »röseläggningsinstrument» icke blifvit gjord, i följd hvaraf Bälsjöboda byamäns rätt till denna skogstrakt, i sin helhet innehållande omkring 150 tunnland, numera, efter 200-årig oklandrad häfd, lärer kunna anses befästad. 42. Förlagsordning för bergslagerna. Stribergs-Nybergs grufting flyttas från tingslaget. Såsom i flera afseenden ganska märkligt, meddelas följande utdrag ur det protokoll, som hölls vid sista gruftinget i Bleksbergstorp. Anno 1703 d. 18 Juni hölls ordinarie grufveting vid Bleksbergstorp med Stripbergs och Nybergs grufvelager; närvarande underskrefne bergmästare (Jakob Hertzen) och bergsfogde (Johan Frumerie), tillika med efterföljande grufvones sexmän: Olof Persson på Bleksbergstorp 1, Peder Andersson på 1 I originalprotokollet står genom misskrifning Peder Olsson i stället för Olof Persson; likaså att tinget hölls vid Bleksberg. Det vanliga tingsstället var dock hos Olof Persson i Bleksbergstorp och utg. har därför tillåtit sig att här rätta de båda misskrifningarna.