187 1:mo) Varder nu strax förordnade vid hvarje hytta tvänne uppsyningsmän, som tillika med hyttefogden skola hafva noga uppsigt på all malm till hyttan föres, särdeles att intet någon bräckt ibland god blandas, utan att hvart slaget hålles hvar för sig, där ändteligen så vara måste att bräckt malm till skärsten brukas skall; skolandes de ock noga tillse att hvart slaget rostas särskildt, och äfven så när sättningen sker, att då ej mer än en eller två mer eller mindre skoflar brukas på uppsättningen, allt som pröfvas att gången tål och det kan blifva dugligt tackjern efter; fördenskull ingen ock må upplägga någon roste vid 40 m℔ smt plikt innan hyttefogden med uppsyningsmännen den sett och erkänt. Beträdes nu någon här emot bruka något understucket arbete, då plikte ock efter, och såsom ett förbrott af, bergsordningarne. 2:do) Efter som ock att ingen skall fördrista sig att afbränna någon roste förr än de bem:te hyttefogde och uppsyningsmäu hafva pröfvat densamma med ved och kol vara upplagder; och där ändå skulle hända, att någon del af malmen icke toge sin fulla bränning, så skall ock sådant utskrädas och omrostas: förbryter sig någon häremot vare förfallen till samma plikt. Och emedan 3:tio) det spörjes, hvaröfver ock klagomål nu inför grufvetingsrätten göres, att en del bergsmän mycket obetänksamt och för det allmänna bästa skadligt framföra de odugligaste materialier af malm och kol till värmningen, hvarigenom masugnen både till värmningstiden tager skada, så väl som äfven i längden vill falla svårt att bringa till en nyttig och god gång: ty skall det härmed vara förbjudet vid 40 m℔ smt plikt en slik onyttig och skadlig vana; åliggandes fördenskull hvar och en att framskaffa strax till värmningen goda och dugliga materialier, så vida han vill blifva befriad ifrån ofvannämde plikt samt att få vara med i blåsningen, skolande lika fullt ersätta hyttelaget värmningen för dess hemman och hyttedel, och blåse sedan af efteråt sina slättare materialier, dock härunder ej förståendes bräckter malm utom det mått, som af de tillförordnade pröfvas vara tillåtligt till godt tackjern, hvilken för öfrigt skall krönas och bortkastas. Och på det att uppsyningsmännerne så mycket mer skola göras försäkrade om hyttefolkets tro- och redlighet, att de och härvid icke måge bruka något underslef, såsom masmästare, uppsättare och hyttedrängar: ty komma ock de i anledning af höglofl. k. Bergskollegii förordning af d. 12 Mars 1686 att aflägga den vanliga eden. Till uppsyningsmän i Nora bergslag blefvo efterskrefne vid hvar hytta förordnade nämligen: — — — Fogdhyttan: Olof Matsson, Olof Tyresson. — — — Holmshyttan: Nils Hansson, Lars Olsson. — — — Ringshyttan: Sven Olsson, Sven Larsson. — — — Ashyttan: Olof Olsson, Nils Persson i Skofttorp. — — — Och på det sedan en sådan anstalt är aftalt, där man alltid må kunna utse Nora bergslags tillverkade tackjern ifrån de andra angränsande, såsom Grängie, Lindes och Grythytte bergslager: ty blifver och nu alla hyttelagorne med sådana tecken utmärkte, som för hvarje hytta utmärkt finnes, och har sin betydelse af N:o 1 etc. N för Nora bergslag och stämplas hvarje packa eller Jjern midtpå och på ändarne med samma märke. Någon förteckning öfver de sålunda antagna hyttestämplarna finnes g intagen i protokollet, ej heller har någon bilaga härom blifvit återunnen.