196 46. Föreskrifter angående masmåästare och hyttearbetare m. fl. samt om »kontributioner» af hyttorna. Med anledning af ett Bergskollegii bref 1717 11/10, som af bergmästaren Stockenström föredrogs vid grufting dels i Vikersgården med Dalkarlsbergs och Pershytte tingslag, dels i Kåfalla med Hjulsjö, Klacka och Stribergs- Nybergs tingslag i Mars 1718, förordnades vissa uppsyningsmän öfver? hyttorna i allmänhet, hvarjemte föreskrifter meddelades och förteckningar upprättades öfver masmästare och öfriga hyttearbetare, som de särskilda hyttelagen ägde att anställa vid blåsningarna, för att därigenom förekomma att okunniga och oskickliga »handtverksmän» i dylikt afseende skulle blifva antagna. Protokollet vid gruftinget i Kåfalla 1718 18/3 innehåller härom följande: Sedan man således utsett för denne norra trakten af Nora bergslag och Hjulsjö socken nödige handtverksmän, näml. Åshyttan, Ringshyttan, Holmshyttan, Fogdehyttan,. — — — — — som är 28 hyttor, 1 så gjordes följande förordning, att bergslagen tillåtes af de antecknade masmästarne utvälja sig hvem dem behagar, men fördriste sig intet att välja någon hyttedräng eller uppsättare, utan stånde sådant till masmästarens fria val och godtfinnande, emedan han för blåsningsverket och tackjernstillverkningen skall ansvarig vara; dock måste han ingen därtill utse och antaga, som på samma hytta någon slägt eller förvandtskap hafver, på det allt underslef och egennytta må förekommas. Förbryter sig någon häremot, så plikte hyttelaget 20 daler smt och hyttefolket 40 m℔ smtr, som hvar och en till efterrättelse länder. Såsom tillsyningsmän vid hyttorna utsågos vid samma tillfälle inom Stribergs-Nybergs tingslag sexmännen Anders Ersson i Grecksåsar och Petter Svensson i Ringshyttan. Ehuru dessa föreskrifter icke så noga eller strängt blefvo tillämpade, torde de likväl hafva bidragit till att småningom lägga masugnens och tillverkningens skötsel i en Senda persons hand. Förut var seden i allmänhet den, att hvarje bergsman, han månde äga stort eller litet bruk, gerna ville vara sin egen Tnasmästare och husbonde, då han afbrukade sitt »rede». Likartade förteckningar upprättades äfven vid de följande gruftingen så väl öfver masmästare och andra hyttearbetare, som ock öfver gruffogdar samt med dessa likstälda konstvaktare eller andra vid grufvorna anstälda s. k. försvarskarlar; men detta skedde då mera hufvudsakligen med hänsyn till de särskilda »kontributioner», motsvarande en senare tids bevillningar, som Rikets ständer åtogo sig till fyllande af statsverkets behof. Sådana kontributioner utgjordes ej blott af alla samhällsklasser efter inkomst eller förmögenhet utan äfven af verk och inrättningar såsom kvarnar, bruk, masugnar o. s. v. Redan under Karl XII:s regeringstid hade dylika kontributioner blifvit uttagna af hyttorna enligt af Bergskollegium uppgjorda 1 I södra delen af bergslagen uppräknades på samma sätt 17 hyttor.